Det här är en spänningsroman med populärhistorian som utgångspunkt. Med betoning på spänningsroman. Punkt slut.
Läser man boken som ett lättviktigt verk är den utomordentligt bra - man kan knappt lägga den ifrån sig. Handligen drivs framåt i snabbt tempo, språket är lätt och intrigen är lagom okomplicerad. Det man kan klaga på är karaktärerna, som är väl schablon-mässiga och förutsägbara.
Läser man den däremot som ett vetenskapligt dokument (och detta är Dan Browns intention) mot hela den kristna kyrkans organisation, då håller den inte måttet alls. Först och främst är faktan inte hämtad ur säkra källor. Detta har orsakat en enorm debatt i USA, och om du är intresserad finns flera anti-Da Vinci-koden-titlar på nätet.
En anmärkning bara: Hur kan bokens handling utgöras av 90% spänning, 20% humor och 80% intressant/lärorik? 190%?
|
