Det första som slog mig när jag hade läst boken var hur sanningsenlig och ”rakt på sak” boken var. Många tonåringar känner nog igen sig i de saker som Lina skriver om. Jag är dock inte en av dem.
Denna ungdomsroman av Emma Hamberg är skriven i dagboksform, och handlar om femtonåriga Lina. Hon bor i den fiktiva staden Rödköping (eller Dödköping, som flera av stadens invånare uttrycker det).
På utsidan verkar Lina otroligt mainstream, men i sin kvällsbok berättar hon sanningen. Hon berättar om allt som bekymrar henne, om hur hennes på ytan perfekta liv egentligen är en stor lögn och sina innersta tankar om sina kompisar, som behandlar henne illa och är väldigt nedlåtande mot henne.
Sanningen om Linas liv är att det är händelsefattigt. Det är samma visa i nästan varje kapitel. På vardagarna får man läsa om hur och hennes kompisar hänger i skolan där de spanar in killarna i sjuan. Lina tycker att en av sjuorna är söt, men ingen av hennes tre kompisar tycker det, så därför håller hon tyst om det. På helgerna får man läsa om hur hon festar, super och ägnar sig åt vulgära aktiviteter med sin avskyvärda pojkvän, mot sin vilja, men självklart säger hon inget. När hon inte är upptagen med sådana aktiviteter, ligger hon mest hemma och filosoferar.
På detta sätt utspelar sig hela boken, vilket gör den väldigt tråkig att läsa. Linas så kallade problem som att till exempel vara oskuld och att bli utsatt för grupptryck är inte särskilt intressant att läsa om. Författarens intentioner var antagligen att skriva en realistisk bok om en vanlig tonårings liv, men det blir bara långtråkigt.
Det finns dock ett undantag med boken, och det är slutet. I slutet tar Lina mod till sig och vågar vara den hon egentligen är. Denna lilla del av boken är ungefär tio gånger mer intressant än resten av boken, och räddar den från ett bottenbetyg.
Nej, den här boken är inte en av de bättre jag läst på sista tiden. Visst har den några år på nacken, och den riktar sig kanske främst till tjejer (jag är kille). Vill du läsa en liknande bok, så läs till exempel Sandor/Ida eller Anna D’arc. Med mer händelser och en starkare karaktär hade ”Linas kvällsbok” varit ett riktigt guldkorn.
|
(27 år)