Författaren använder sig av ett beprövat trick: hans låtsas ha hittat gamla dokument, i det här fallet dagboksanteckningar, som han lägger till grund för sin berättelse. Den egentliga kärnan är en rad folkliga sägner knutna till Rövarberget, som berättats i norra Dalarna och Härjedalen. Kring dessa har författaren låtit sin fantasi flöda.
Det konstruerade gammaldags språket, som är ett led i försöket att göra dokumentfyndet trovärdigt, tynger berättandet och drar ned betyget. Men boken är intressant som berättelse med lokalhistorisk anknytning.
|
(79 år)