Nu var det förvisso ett bra tag jag lästa denna bo.. Visa hela

Nu var det förvisso ett bra tag jag lästa denna bok men jag väljer ändå att skriva en recension om den.

Det var en tjejkompis till mig som rekommenderade boken då hon viste att jag var intresserad av fornnordisk mytologi. Eftersom temat var bra och perspektivet verkade intressant så lånade jag boken.
Tyvärr dröjde det inte länge innan jag blev bittert besviken. Boken är väldigt tjejorienterad på det viset att fokus ligger på relationsproblem, Frejas känslor och ett evigt gnällande. Inte helt oväntat är mor och dotter relationen problematisk. En kul detalj är att kvinnorna styr som i en feministisk/matriarkatisk våt dröm. Tyvärr lyckas inte Johanne skildra detta på ett särskilt trovärdig sätt i varken texten eller karaktärernas retorik utan makten underbyggs hela tiden av hot om att "magi" ska kastas etc. Det finns helt enkelt ingen genuint trovärdig uppbyggnad av samhällsstrukturen utan den känns konstlat och krystat. En förklaring kan ju vara att det inte finns några bevis på att det någonsin funnits ett matriarkat vilket gör att Johanne inte har någon verklig förebild att luta sig tillbaka mot.
Dialogerna mellan karaktärerna är torra och saknar de mesta vad djup och reflektion heter utan håller sig på ett ytligt, känslomässigt plan. Man får intrycket av att läsarens egen tankeverksamhet ska hållas på ett minimum.
De få strider som är utgår i stort från Frejas perspektiv och vi får läsa om hennes kännslo reaktioner i de olika faserna av striderna. Själv skulle jag ha önskat en smula realism i striderna och en större inblick i vapen, taktik etc. Dock fick jag nöja mig med att en arme på 45kilos tjejer som slåss med tunga vapen mot stora män, och vinner. Dock var ju som sagt knappast realism ett ledord för denna bok. Och det är ju här problemet ligger. Om man läser vad folk skriver om boken och skrämmande nog, Johanne själv, så utmålas bokens innehåll inte bara som en plausibel utan nästan trolig bild av hur det gick till när det begav sig. I samma stil som när många som läste Da vinci koden och förbehållslös tog den till sig som sanning. Pinsamt.

Summering: Om du gillar fantasi böcker som behandlar känslor och relationsproblem i en fornnordisk miljö så kan du med behållning läsa den. Annars, begråt det faktum att man dödar träd och förorenar vår miljö för att producera sådan här skit.

Mvh
//Elit

Jag har just läst ut denna, i mina ögon, mycket lä.. Visa hela

Jag har just läst ut denna, i mina ögon, mycket läsvärda bok. Då storyn redan är väl känd vid det här laget kan jag omedelbart övergå till mitt egna intryck av detta 500-sidor långa verk.
Jag har inte läst många King-romaner men jag upplever att Kings stryka ligger miljöbeskrivningarna och personporträtt som känns både trovärdiga och levande. Vi får trampa runt i Mains förortsidyll och lära känna karaktärerna ur framför allt Louis Creeds synvinkel. Här kan tilläggas att jag ibland drog på munnen när man fick läsa vad Mr Creed hade i tankarna. Snart noterar vi dock att det finns något under ytan, något som drar boken framåt, genom ett, i mitt tycke, onödigt långt mittenparti fram till det synnerligen snabba avslutet på ca 20 sidor!
Men det är kanske här styrka i boken ligger, att det inte är en köttig zombiskräck utan att behållningen ligger i resan och inte målet.
Det är i alla avseende en bra bok som jag rekommenderar er att läsa, i alla fall om ni gillar denna genrer.

Så vad blir då betyget? Någonstans mellan en stark 3a och en svag 4a...