Bob Hanssons romandebbut som påminner rätt mycket om Erland Loes böcker Doppler och Nais Super.

Betyg 4

En stark bok om en skör man. Det märks på språket att Hansson är poet, och det är till det bättre.

Betyg 4

Men om den bara vore 75 sidor kortare... Jag håller med föregående talare om att det märks att Bob Hansson är en poet och att det inte är helt fel. Däremot har jag svårt att se det roliga i det tråkiga och jag tröttnade faktiskt på Gunnar och hans syn på världen och mot slutet, när varenda svnäg med motorcykeln beskrevs in i minsta detalj, fick det vara bra för mig. Gott betyg för idé, researcharbete och språk. Dååååligt betyg för längden. En trea.

Betyg 3

En bok om ensamhet. Som man inte valt själv.
Men jag tycker inte Gunnar är helt genomdeppig, egentligen. Han är inte så grå och tråkig som man i förstone tror. Och jag tror att mycket av styrkas hod Hansson ligger där, att han inte gjort huvudkaraktären mesig, det hade varit så lätt.
Och visst blir man irriterad på romanslutet, men även där har författaren känsla att göra det mer intressant genom att inte följa konventionen. Och varför skall man göra det? Men så många gör det...
För full pott skulle det dock ha varit tvunget att vara hyperintressant hela vägen igenom... och det är det faktiskt inte.

Jag gillar Hanssons korthuggna språk. Det blir nästan lite komiskt.

Men hur var det egentligen med vinterisarna det året? Det fick vi aldrig något svar på.

Betyg 4

Inte helt fel. Trevlig.
Om Gunnar med ett nytt hjärta som helt plötsligt börjar fundera över sina tår och vill åka motorcykel.
En alldeles lagom bok. Lagom tragisk, lagom intressant och lagom vacker. Mellanmjölksbok. Lagomsaker blir ganska tråkiga i längden. Trots Hansson är ganska rolig.
Historien hade kanske funkat bättre som novell. Tänker jag.

Betyg 3

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Jag har tyvärr inte kunnat läsa slutet på denna då jag lånade boken av en annan.

Dock fastnade jag för den och tänker fortfarande på stackars Gunnar.
Läs den. Den är klart underhållande..

Betyg 3

GUNNAR en rolig bok om tråkiga saker av Bob Hansson 2007

Gunnar 58 år, änkling med ett nytt hjärta sedan 6 månader, varje morgon är han lättad att han vaknar, litar inte riktigt på det nya hjärtat.

Så börjar denna lite märkliga roman, det är mycket Bob Hansson. Allvar blandat med sorg, att både vilja leva och inte. Han saknar sitt arbete som murare, kanske mest gemenskapen och fikarummet, att ha betydelse. Vad ska han nu göra med sitt liv.

Han gör många tokiga saker, smyger sig in på sin gamla arbetsplats och till och med går dit och jobbar när basen är borta, trotsar fack och försäkringskassa. Flörtar med sitt barnbarns fröken och köper en motorcykel. Allt skriker desperation.

Mitt i all tragik så är han rätt rolig den här Gunnar och rätt skämmig ibland. Det nya hjärtat funderar han mycket över, kan det vara så att minnen som tillhört den tidigare ägaren kan påverka mottagaren, för han känner inte riktigt igen sig själv.

Det trixas till på slutet och det kanske jag tycker störde mer än tillförde.

Har lyssnat mycket på Bob Hansson i ”Tankar för dagen” och ”Allvarligt talat” där han med sin tokroliga humor kan svara på mycket allvarliga frågor på sitt alldeles speciella vis utan att förminska frågorna. Så detta sätt känner jag igen i Gunnar, det är både allvar och skämt och ibland är det svårt att skilja det ena från det andra.

Betyg 3