Variationer över ett tema av Silfverstolpe

Poetiskt variationsverk med känslolägen som tonarter.
I sin nya diktsamling har Lars Gustafsson utgått från ett par rader ur Gunnar Mascoll Silfverstolpes dikt ”Slut på sommarlovet”. Med det musikaliska variationsverket som förebild experimenterar han sig fram i känslolägen som om de vore tonarter.

Om Gunnar Mascoll Silfverstolpe (1893-1942) skriver Lars Gustafsson bl.a.:

Varför just Silfverstolpe? frågar ofta mina vänner. Jag har alltid upplevt honom som en vän. Varför skulle man inte få ha vänner bland de döda?

Han var en stor poet, ledamot av Svenska akademien, och han kom från en västmanländsk jordbrukarsläkt med många stora litterära talanger. Förfadern, Axel Gabriel, är den mest bekante.

Om man förmår se bort från de tidstypiska dragen är Gunnar Mascoll Silfverstolpe mycket lik Tomas Tranströmer i sin kombination av stor lyrisk artikulationsförmåga, vardagsförankring och en moraliskt känslig, nobelt humanistisk hållning. Silfverstolpe låter ofta sina frågor ta sin utgångspunkt i det västmanländska sjö- och slättlandskapet kring Mälaren, som han skildrar med minutiöst känsliga, akvarellartade nyanser.

Det finns något olöst, en aldrig klart formulerad konflikt i Silfverstolpes lyrik. Han skriver ofta, indirekt, om känslan att inte riktigt vara som de andra. I sin diktning återkommer han till att skildra sig som den som inget eget öde fick, som blev sittande kvar som åskådare. Till detta hör en intensiv längtan tillbaka till pojkåldern och skolåren som ett förlorat paradis.

Medelbetyg: