Det här en bok om tre barns uppväxt på internatskola, de är klonuppfödda och har de vuxna där som förbilder, inga föräldrar. Handlingen kretsar kring hur kärlek växer fram mellan barnen trots svek och missuppfattningar, även framtidsfunderingar och frågor om vad syftet är med skolarbetet. När huvudpersonerna kommit upp i tonåren kretsar frågorna mycket om hur originalen lever och huruvida man kan skjuta upp själva organskörden. Det här är en väldigt fin beskrivning av tre pseudomänniskors liv, bitvis spännande som en Fem-bok för äldre. Jag blev väldigt frustrerad över hur socialiseringen vinner över överlevnadsinstinkten, när ska de komma på att de kan slå sig fria? En bok som öppnar upp för frågor om vad som egentligen är meningsfullt i våra liv och varför vi förspiller så mycket av den korta tid vi har att leva.
Sändes som radioföljetong i Sveriges Radio P1 våren 2007, läs mer
här.