bokrecensioner boktips

Pojken som överlevde

Författare: Dave Pelzer
Genre: Biografi
ISBN: 9170011397


Direktlänk till boken hos Bokus

Köp boken på amazon.se (betald länk)
* Som Amazon-associates tjänar vi pengar på kvalificerade köp.


Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen

Av författaren till Pojken som kallades Det och Pojken som inte fanns.
Den här boken berättar om hans händelserika liv som vuxen och om hans väg till försoning. På ett lika fängslande som gripande vis beskriver han sökandet efter en förklaring. Vad fick modern att behandla honom med sådan grymhet? Svaret tycks finns i ett sedan länge undangömt förflutet – hennes egen barndom. Han beskriver också sin spännande men krokiga väg till yrkesframgång, glädjen över att själv bli pappa och slutligen mötet med den stora kärleken.
Pojken som överlevde är den avslutande delen i Dave Pelzers trilogi om sitt liv.

Utdrag ur boken:
Hon: kan du inte kalla mig för mamma bara en sista gång David säger: ''hej då mrs Pelzer''
Medelbetyg: 3,68 (44 röster)
Betygsätt:
Bok recensioner av Pojken som överlevde :
2003-12-11 19:11
Denna bok handlar om hur han överlevde efter det att han fyllt 18 år och de sociala myndigheterna inte hade skyldigheter gentemot honom.

Lika bra och lika hjärtslitande som de första två böckerna.
Betyg 5
2004-01-28 12:06
Jag förstår inte hur denna kille lever överhuvudtaget.För ett sådant liv han har haft är ju inte bra. Jag tycker att böckerna är äckliga och fängslande och jag har läst dom många gånger.
Betyg 4
2004-03-02 17:36
Nästan lika bra som Dave Pelzers två tidigare böcker, ändå inte lika sorlig. Mer om hans vuxna liv, kunde bli lite dryg ibland.
Betyg 4
2004-04-24 14:48
Sista boken i trilogin alltså. Man måste läsa hela trilogin för att kunna lägga Daves liv bakom sig. ;) Boken hanldar alltså hur Dave ska försöka lägga sitt förflutna bakom sig och gå vidare i livet.
Jag hade inga högre förväntningar på boken. Trodde inte att den skulle vara lika innehållsrik som de andra två. Det var den väll inte heller, man sträckläser kanske inte den här lika mycket som de andra två. Men den var långt från långtråkig. Daves lidanden och sorg var inte över än. Det är svårt att förstå ibland hur David Pelzer kan vara en sådan possitiv och god människa som han utger sig för att vara men jag tror honom. Han verkar inte vara av den självgoda sorten direkt.
Betyg 3
2004-05-08 13:44
En fruktansvärt gripande bok. Kunde inte lägga ifrån mig boken. Läste den kanske på tre dagar. Fick hålla tillbaka tårarna väldigt ofta. Men trots vad han har gått igenom så var han så stark. Jag beundrar honom. Han fick sig ett bra liv tillslut. En klar femma.
Betyg 5
2004-06-11 21:16
Dave är nu fri och han har blivit vuxen. Återigen träffar han på sin mamma, pappa och sina syskon. Dave är desperat i sin kamp efter att förstå varför hans mamma misshandlade honom. Han har svårt att gå vidare med sitt liv och på något vis känner han sig dragen till sina mamma.
I denna boken får vi veta hur det har gått för Dave. Hur han har det idag med familj, jobb och sitt liv. Denna boken är skriven med lite mer perspektiv på sakerna och det är skönt att man får veta att allt ordnade sig för honom. Jag tror att ala som har läst hans andra böcker, har blivit förälskade i den lille pojken och lidit med honom. Vi har tyckt synd om honom och hade vi kunnat hade vi gjort allt vi kunnat för att hjälpa honom. Denna sista boken i Dave Pelzers triologi är skriven med kärlek- Dave känner stor tacksamhet och kärlek till livet och att han kunde överleva sin hemska barndom.
Betyg 5
2004-07-05 22:57
En Rörade Bok För Alla Tror Jag.
Kunde Knappt sluta Läs Boken.
När jag Först Läset den Isåg jag Inte Vilka Dåliga saker de Kunde Kända med så Oskyldig små Barn.Ofta Fick jag Hålla tillbaka mina Tårar. Tycket så synd om HONOm. Men ändå allt han har gåt igenom står han Än i dag på två starka ben och har en Otrolig Bra Familj. Klart en -5-
Betyg 5
2004-07-23 20:35
Svag fyra. Intressant att läsa om hur Daves liv blev i vuxen ålder, dock lite mindre "spännande" än de två föregående böckerna (konstigt egentligen hur man på något vis dras mer till att läsa om alla hemskheter än om hur någons liv håller på att ordna upp sig...).
Betyg 4
2004-12-23 14:58
Håller inte riktigt måttet gentemot ettan och tvåan, men fortfarande en riktigt bra bok!
Betyg 3
2005-03-07 00:15
Bra!
Betyg 4
2005-03-15 13:44
Lika bra och sorlig som Pojken som kallades Det och Pojken som inte fanns... Och det hära är den sista boken om honom.
Betyg 5
2005-03-15 21:15
Sackar lite efter gentemot de andra två, men avslutningen krävs för att man ska smälta historien.
Betyg 3
2005-03-20 14:20

Jag beundrar verkligen Dave. Kan för mitt liv inte förstå hur han kunde bygga upp ett så kärleksfullt och meningsfullt liv trots allt.
En bra bok, som ger en hopp.

Betyg 3
2005-05-13 22:48
Pojken som kallades Det har alltså äntligen vuxit upp, blivit en man, made peace with his past, tom börjat hjälpa andra. För han ger aldrig upp, han gör alltid sit bästa.

Jo visst. Visst är Dave Pelzer en hjälte. Men en ganska irriterande sådan. Inte en hjälte som JAG kan beundra. Nu kom ja faktiskt att tänka på Spider Man, som ja hatar (och som Dave väl beundrade som barn om Spider man ens fans då). Ibland "hatade" ja faktisk Dave Pelzer också. Han e så patetisk ibland... Eller kanske ändå snarare "patetisk"... Sista delen i hans trilogi var i alla fall inte så lyckad, för snäll på nåt sätt... mesig... (äh, det ordet brukar ja int ens använda).

Men kanska beror allt detta på att ja aldrig nånsin var så fond of Dave Pelzer och hans böcker och öde. Varför vill man läsa om sådana hemskheter? Sådana tråkigheter? Jag orkar inte med det just nu. För deprimerande. Hela Dave Pelzer är så deprimerande (trots det så underbart lyckliga slutet med den stora kärleken osv). Dessutom e han för mycket som jag, fastän jag verkligen inte nånsin blev misshandlad eller nånting, utan snarare tvärtom, och ja e int ens engentligen sådär som Dave pelzer både på ont o gott...
Betyg 3
2005-07-29 13:41
jag blev extremt uttråkad efter bara några kapitel. inte alls lika bra som dom 2 första böckerna
Betyg 1
2005-09-02 20:44
Jag kan inte säga att jag tycker att denna är lika intressant som de andra böckerna om hans liv. Den blev ganska seg på sina ställen och jag kom å mig själv med att längta tills boken var slut för att jag skulle slippa läsa den längre.
Betyg 2
2005-10-30 16:25
Den tredje och avslutande delen i serien om Pojken som kallades Det.
Dave fortsätter berättelsen om sitt liv. I med- och motgångar får man följa honom in i vuxenvärlden. Med i bagaget har han de svåra minnena som plågar honom. Han söker en förklaring: Varför blev han behandlad på det sätt han blev? Vad fick modern att hata honom så?
Betyg 3
2006-03-20 20:43
Den här boken var näst bäst i serien av 3. Den första var bäst den
var nästan hemsk att läsa 2-an var lite mera seg.Den här boken hade
interssante tillbakablickar. Det var nästan synd om hans hemska mamma på slutet. Det var skönt att det ordnades sig för honom
tills slut.
Betyg 5
2006-03-29 00:50
Jag kan inte riktigt förstå hur man kan överleva ett sånt liv o vara såpass stark som han är.. Boken handlar om hur han fyller 18 år och han kliver in i en helt annan värld med helt andra förutsättningar.. Han fick det bra till slut.. Måste läsas!!!
Betyg 5
2006-04-14 15:42
En självklarhet att läsa om man läst de andra. Den här boken kändes bra att läsa. Det finns hopp öven i det mörkaste vattnet.
Betyg 3
2006-05-21 13:12
har aldrig läst den.. men pga av att han fick ut boken år 2004 så tkr jag han inte behövde ha namnet "Pojken som överlevde"
Tyvärr finns det redan en sådan pojke.. Och han ee den bästa sagofigur i hela världen..
2006-05-27 20:40
En självklarhet att läsa sista boken i trilogin.
Betyg 3
2006-11-05 16:35
Bra!
Betyg 4
2006-12-11 17:40
Väldigt gripande historia....
Betyg 4
2007-04-09 17:47
Kanske den bästa boken i serien. Kunde inte lägga ifrån mig den heller.
Betyg 5
2007-10-23 22:56
Den är sorlig och bra men jag kan inte fatta att denär värklig hoppas han klar sig nu?
Betyg 5
2007-11-10 12:14
utvecklar serien på ett bra sätt
Betyg 3
2008-08-22 22:29
pojken som överlevde är den tredje och sista boken av Dave Pelzer om hans liv som är full av misshandel och motgångar. Och som de andra två böckerna så är historien unik i sitt slag men tyvärr mycket dåligt skrivet, vilket är synd för det hade kunnat bli tre mycket bra böcker om bara Dave hade bett om lite hjälp.
Betyg 3
2008-11-13 18:56
Denna sista bok i David Pelzers självbiografiska trilogi är, enligt mig, den bästa. Dock är den - till skillnad från de två föregående - beroende av de andra böckerna för att fungera. Men den stora behållningen i denna bok är att det är nu David når alla insikter som till slut ger honom frid och lycka.

I "Pojken som överlevde" följer vi David genom sin tid inom amerikanska flygvapnet, det havererande äktenskapet med Patsy och kärleken till sonen Steven. Boken slutar i stort sett när han skrivit sina två tidigare böcker, till slut gjort succé som författare och livsstilscoach, funnit sin stora kärlek, byggt sitt drömhus och funnit frid och förlåtit sin mor. Denna sista bok skänker en viss tillfredställelse då många frågor besvaras och flera trådar knyts ihop. Min största fråga - varför samhället inte ingrep - ställdes och besvarades då David vid sin myndighetsdag fick tillgång till sin 30 cm tjocka mapp från socialen. Han fick även prata med sin kontaktperson om detta. Och det var så att alla lagar som 1973 reglerade familjerättigheter handlade om föräldrarnas rättigheter gentemot barnen. Motsatsen fanns inte. Föräldrar fick lagligen göra i stort sett som de behagade i barnuppfostrans namn. Att myndigheterna tog ett barn från sina föräldrar var extremt sällsynt och därför ingen självklarhet. Men att åtala föräldrar för misshandel av sina barn fanns inte ens på kartan. Lagarna har förändrats avsevärt sedan dess och bland annat David Pelzers öde och kamp har bidragit till detta. Genom åren har David engagerat sig oerhört mycket för barns rätt och fått en lång rad utmärkelser och priser.

Men för att sammanfatta denna bok - och hela trilogin - anser jag fortfarande att Davids öde och kamp är mer givande än själva böckerna. David är inspiratör och förebild snarare genom den han är och vad han gjort än hur han skrivit sina böcker. Under läsandets gång gjorde jag ofta jämförelser med Mia Törnbloms självbiografiska "Så dumt!" som visar en mycket större självinsikt och förmåga att omvandla sina egen erfarenheter till inspirerande och pedagogisk livsstilscoachning. Det är svårt att på ett rättvist sätt skilja David Pelzer: människan, kämpen, hjälten, förebilden, inspirationskällan från författaren, pedagogen, livsstilscoachen. Men för att kunna recensera en bok måste jag sätta en gräns vid någon punkt och göra en bedömning. Och när jag gör det så blir hans trilogi ganska medioker. T.ex. avslutas varje bok med tårdrypande skildringar av nattliga promenader med sonen där de säger till varandra att de älskar varandra och stryker bort tårar från ögonvrån. Sedan följer beskrivningar som Davids omgivning skrivit där de intygar vilken fantastisk människa han är och hur mycket de älskar honom. Och det är märkligt att trots att hans historia innehållit extremt intima och personliga händelser - var det dessa beskrivningar från anhöriga som gjorde mig illa berörd. För mig kändes dessa för intima och privata.

När jag skriver denna recension är jag tvungen att stanna upp och fundera kring varför jag kände så. Kanske är det för att David skrivit sin självbiografi utan att i någon större utsträckning falla åt att glorifiera sig själv. Han har beskrivit händelser och förlopp utan att lägga in någon större värdering. Vi läsare har själva fått göra värderingarna och blivit förskräckta och förbannade, ömmat och känt omtanke. När han som författare så gjort valet att låta sin fru och sin trettonårige son komma till tals utan att tillföra historien något annat än hur mycket de beundrar honom och hur väldigt mycket de älskar honom idag - så känns det som något helt annat. Det känns som en desperat markering: "Se hur älskad jag är idag!!!" Och jag tror att det är just det som får mig att rygga. När ovan nämnda Mia Törnblom i sin självbiografi låter sina anhöriga komma till tals berättar de om hur de upplevde hennes narkotikamissbruk och upprepade svek. De berättade om sina rädslor och kampen att stå ut. Det tillförde definitivt historien genom sina nyanserade och ärliga beskrivnignar. Men så upplevde jag inte denna boks motsvarighet - vilket jag ser som ett stort minus för David Pelzers trilogi.
Nu kommer jag gå vidare och läsa hans självhjälpsbok "Att hjälpa sig själv" och se om jag kanske har fel i min bedömning om hur han lyckats omvandla sitt liv till litterär coachning – med förhoppningen att jag har fel.

Bo Johansson har läst in boken och har - tack och lov - löst av Ove Ström som inläsare av Pelzertrilogin. Med en mörk och brummande röst gör han en strålande jobb som inläsare av boken.

Betyg 3
2009-03-13 09:03
Nej! Dålig bok och jag orkade inte ens läsa klart den för att nu blev den så upprepande och fortfarande är han ingen bra författare.
Betyg 1
2010-01-06 22:59
Helt ok
Betyg 3
2010-02-17 20:40
Pelzers två första böcker är några av de absolut bästa jag har läst. Tyvärr kan jag inte säga detsamma om denna. Den var okej men jag tyckte den var lite dryg. Däremot tycker jag att man absolut ska läsa denna om man läst hans andra två. Då får man ett "bra" avslut på en avskyvärd historia.
Betyg 3
2011-06-12 20:33
Boken var mycket gripande och mycket läsvärd
Betyg 5
2017-05-21 22:13
Dave fortsätter att imponera och fascinera i sin tredje bok "Pojken som överlevde". Det gläder mig att han till sist lyckas bli så stor och betydelsefull för andra människor, och framför allt att han får ett värdigt liv och att han hittar kärleken. Hatten av för Dave. Vilken människa!
Jag är nyfiken på mer så nu blir nästa bok att läsa "En brors berättelse" av Richard Pelzer.
Betyg 4



Direktlänk till boken hos Bokus
"
Köp boken på amazon.se (betald länk) * Som Amazon-associates tjänar vi pengar på kvalificerade köp.

Skriv egen bokrecension till Pojken som överlevde
Liknande böcker:
Äventyr i etikbranschen
 O. Sigvardsson
Pendeln
 J. Lindahl
Stalins prickskytt
 L. Pavlitjenko
Också Annie
 A. Lööf
Den osynliga flickan
 M. Hartley