Annika Norlin är artisten och låtskrivaren som blev världsberömd i hela Sverige efter att hennes roman Stacken hyllats i alla tonarter. Den har jag inte lyckats få tag i än, men ser fram emot det. Under tiden läste jag hennes debut, novellsamlingen Jag ser allt du gör. Jag vet att noveller inte är någon kioskvältare i gruppen men jag gillar formatet och denna är riktigt bra. Det är en samling texter som rör sig i en samtida vardag. Var novellerna utspelar sig är kanske inte så viktigt egentligen, berättelserna är inte särskilt platsberoende. Men norrlandsmarkörerna finns där i flera fall – lite som en hyllning, tänker jag. Språket och jargongen uttrycker en slags djup empati och människokärlek som ofta antar formen av humor. Hennes alter ego Siri dyker upp i några noveller, som Kul för dig, trist för mig, och Aliens vid Piteälven, de i mitt tycke bästa. Den förstnämnda handlar om ett bedagat punkband på turné i Tyskland och där är hon verkligen på sin mammas gata. Andra noveller är mindre dråpliga, om kärlek, relationskriser och sorg. Här man måste nämna Gå, om en kvinna som förlorat ett barn och ger sig ut på en vandring i Norrlands inland. Både vandringen och de personer hon möter hjälper henne genom sorgearbetet.

Som sagt en utmärkt novellsamling som jag rekommenderar. Den röda tråden är medmänsklighet och en förståelse för människors udda sidor. Annika Norlin lyfter pinsamheter och sådant vi gör när ingen ser. För hon ser allt vi gör och sätter ord på det.

Betyg 4