Jag var inte bjuden på festen. Men någon ordnade så att jag kom med ändå. Så är temat i den första boken om vännerna Ernst och Gudrun. Och säkert ett och annat barn som känner igen sig i detta och är ledsna för deras sak. Men varför ska alla böcker som skrivs för barn handla om familj, vänner och vardagsnära situationer, när det är så mycket roligare att få sväva ut i fantasin till en värld där djur är precis som oss människor? Det är precis som om detta blivit tabubelagt när det ges ut barnböcker idag. Ja, lite fantasi blir det ändå. Och det är när superhjälten Arnold, en i mitt tycke stor fjant, dyker upp med både mantel och solglasögon och ordnar så att Ernst och Gudrun ändå får komma med på Sixtens kalas. Men då är det redan slut. Enda trösten för dem är att det inte var så roligt som han själv först trodde.

Betyg 2

Den superhjälte som visas upp här är inte som de där superstarka och supersnabba figurer vi vanligtvis möter i seriemagasin och på film. Jämfört med dessa är Arnold med A en tönt - och där jag personligen misstänker att han är densamme som en av de två medverkande barnens pappa. Boken tar upp ett välkänt problem, nämligen det att inte bli inbjuden på kompisens kalas - och där det roliga är att hen som hade det inte fick det så kul som hen först hade hoppats på. Jag ser att det skrivits ytterligare böcker om Ernst och Gudrun. Men dessa får bli till en annan gång.

Betyg 3