När Julie är tretton år blir hon kidnappad från sitt hem. Det finns ett vittne, hennes tioåriga syster ser det hända. Trots stort pådrag och mediabevakning förblir hon spårlöst försvunnen. Efter åtta år knackar det på dörren. En ung medtagen kvinna står där, det är Julie! Eller är det verkligen hon? Familjen blir förstås överlycklig, men efter en tid börjar Julies mamma Anna misstänka att flickan inte är hennes dotter. Hennes berättelse stämmer inte, hon ljuger om vissa saker. När en privatdetektiv kontaktar Anna och har viss information som pekar i samma riktning växer tvivlet och ett smärtsamt sökande efter sanningen tar sin början.

Berättelsen i sig är inte alls oäven, i korta rapsodiska avsnitt får vi följa Julies liv under de åtta åren, varvat med Annas växande tvivel och sökandet efter sanningen. Storyn är bitvis förutsägbar och jämförbar med andra unga kvinnors försvinnande, både verkliga och uppdiktade. Dert sägs att berättelsen är löst baserad på ett verkligt fall. Men det som lyfter det hela är att Julie inte bara är ett hjälplöst offer och Anna är inte bara en nedbruten helyllemamma. Men rent tekniskt saknas något, karaktärerna blir inte riktigt levande och författaren lyckas inte förmedla den känslostorm det måste inneburit för familjen att plötsligt få tillbaka den dotter de trott var borta för alltid.

Betyg 3