Tora ska på vildmarksutflykt med sin pappa. Men innan dess måste han till varuhuset och köpa proviant. Tora blir besviken. Hon trodde att de skulle leva av vad naturen har att ge. Pappa saknar dessutom fantasi. Ser han inte att de där björkstammarna verkligen är giraffer? Och stocken han vill att de ska trampa på är ju i själva verket en krokodil. Ser han inte det? Härlig bok. Toras pappa är ett bra exempel på hur tråkiga och självupptagna stora människor ibland kan vara. Han kan nästan känna sig utskrattad på grund av detta. Åtminstone av mig.