bokrecensioner boktips

Flugornas herre

Originaltitel: Lord of the flies
Författare: William Golding
Genre: Klassiker
Ämnesord: äventyr, spänning, civilisation, psykologi
Utgivningsår: 1954
ISBN: 9789174291285


Direktlänk till boken hos Bokus

Köp boken på amazon.se (betald länk)
* Som Amazon-associates tjänar vi pengar på kvalificerade köp.


Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen

Efter ett flyghaveri under kriget räddar sig några pojkar mellan sex och tolv år iland på en liten Söderhavsö, där det finns gott om frukt och lättfångade grisar. Deras tillvaro kan bli paradisisk med rik tillgång på god mat, sol och fullständig frihet från de vuxnas tvång. De väljer anförare, stiftar lagar och fördelar sysslorna, inte minst viktigt är att hålla signalelden vid liv.

Men snart tar leken en annan vändning. Skräcken kryper över pojkarna, rivaliteten växer mellan ledarna. Det som kunde varit ett spännande sommarlovsäventyr blir en furiös hetsjakt, där fruktan och grymhet snart skrapar av kulturfernissan.

Utdrag ur boken:
”Simon talade högt till gläntan - Vad ska vi annars ta oss till?’
Ingenting svarade. Simon vände sig bort från gläntan och banade sig väg genom klängväxterna in i skogens skymning. Han vankade trött omkring mellan trädstammarna med uttryckslöst ansikte och intorkat blod kring munnen och hakan. Bara någon gång, när han förde klängväxterna åt sidan för att se åt vilket håll han skulle gå, formade han med läpparna ord som aldrig fick tröst.”
---
"Nu hade solskenet helt lämnat den öppna platsen och dragit sig undan från himmelen. Mörkret göts över djungeln, dränkte passagerarna mellan träden tills de blev skumma och sällsamma som havets botten. Ljusknopparna öppnade sina stora vita blommor, och de lyste i ljuset som silade ner från de första stjärnorna. Deras doft spilldes ut i luften och tog ön i besittning. ”

Medelbetyg: 3,48 (77 röster)
Betygsätt:
Bok recensioner av Flugornas herre :
2004-07-09 19:18
Tråkig och seg. Enda höjdpunkten var Nasse.
Betyg 2
2004-07-19 00:53
Lite trög.

Hemsk - spännande - real handling

Vad kan hända i denna situitionen-bok typ.

Skrämmande
Betyg 3
2004-08-04 17:38
Intressant och spännande. Den typ av bok som man kan tänka mycket på efter att ha läst den.
Betyg 4
2004-09-03 20:22
Jag tror att man kan läsa den här boken när man är 7 och se boken som om den handlar om just dessa pojkar, när man går i grundskolans senare år börjar man mer tänka på boken som den värld man själv känner till, gruppindelningar bland vänner och i samhället och som vuxen ser man att världen består av en osäker civilisation och tänker kanske på att vi alla har vildar inom oss.
Betyg 3
2004-09-07 09:15
Världen är ond vill den säga. Till och med barn är onda.
Betyg 4
2004-09-08 14:40
Den första gången jag konfronterades med Flugornas herre var då jag skrev mitt specialarbete i trean på gymnasiet. Arbetet var en litteraturjämförelse mellan Goldings ”Flugornas herre” och Orwells ”Djurens gård”. Jag minns att jag tyckte att båda dessa böcker var intressanta, men att jag föredrog Djurens gård framför denna bok. När jag nu har läst om Flugornas herre är jag inte längre så säker på att mitt tidigare omdöme var helt välbetänkt. Boken är helt klart fängslande från det idéhistoriska perspektivet genom att den förmedlar och behandlar många filosofiska/politiska utgångspunkter och teman.

Det kanske mest grundläggande temat för roman utgörs dock, enligt mig, av att mänskliga gemenskaper och samhällsbildningar ytterst behöver vila på någon form av samhällskontrakt. Denna centrala tankegång kan mycket väl spåras hos upplysningstidens filosofer såsom Thomas Hobbes, John Locke och Jean-Jacques Rousseau. Att handlingen förlagts just till en öde ö och att hela persongalleriet utgörs av just barn för tankarna till det så kallade naturtillståndet – ett tillstånd som sägs ha funnits innan dess att människorna inordnade sig under samhällsbildningar (och slöt samhällskontrakt för skydda varandra och privategendomen). Flugornas herre kan därför betraktas som ett fascinerande tankeexperiment vars utgångspunkt är vad som skulle hända med människan om hon åter förflyttades till och konfronterades med naturtillståndet. Ett liv utan stat och ledning - där människorna styrs av sina egenintressen och där "allas kamp mot alla" råder.

Rent språkmässigt anser jag emellertid inte att Flugornas herre höjer sig över mängden, och det faktum att de filmer som gjorts är snarlika (om inte bättre än) romanen gör att jag ändå stannar vid en stark trea i betyg. En bra bok som man inte glömmer i första taget.

Avslutningsvis, vilken bok är då egentligen bäst – Flugornas herre eller Djurens gård? Enligt mig är de likvärda både beträffande kvalitet och subtilitet.
Betyg 3
2004-09-22 11:53
För två år sen så måste vi läsa flugornas herre i skolan och jag fattade genast avsky mot den. Sättet på vilket de uppförde sig mot varandra var avskyvärt jag hoppas att jag aldrig behöver komma i kontakt med den boken igen, varje gång jag ser den vid biblioteket så väcks samma känsla av avsky inom mig. Visst kan den vara bra att läsa om man vill diskutera det psykologiska i den, men för mig var den botten.
Betyg 1
2004-11-09 11:31
Jag har en rolig anekdot att berätta kring denhär boken.
Jag köpte den och tog hem den för att avnjuta den, när jag precis hade fattat tycke för den och kommit in i den så upptäcker jag att den saknar sidor, ca femtio sidor saknas, bara början och slutet finns med. Vad skall man göra, jag ville veta vad som skulle hända med de små skitungarna. Jag fick självklart en ny bok i bokhandeln och kunde läsa de femtio bortsprungna sidorna men det var så förargligt.

Nå nog om det.
Boken tyckte jag var underbar, hur man får följa förfallet från början till slut. Med en bitter smak i munnen tvingas man erkänna att Golding inte är helt fel ute. Titta på vilken mellanstadieskola som helst, vist fan är ungarna uppdelade i svaga och starka (där de starka inte nödvändigtvis, faktiskt väldigt sällan, är de med någonting mellan öronen).

Jag gillar uppbyggnaden av stämningen och vetskapen man känner av tidigt att ingen människa kan nöja sig med att glida omkring och käka frukt hur länge som helst. Det finns i alla grupper ledare och med tiden kommer de att utkristallisera sig och börja kämpa om makten.

Bra bok som borde läsas inte bara för att din svenskfröken säger det.
Betyg 4
2005-01-14 06:28
En bra bok, speciellt om man inte har avslöjats handlingen! Jag tycker själv att det är överaskningsmomenten i den här boken som kan skapa spänning och intresse. Nog för att man kan analysera boken i bitar, men det gör man ju gärna i efterhand. Det är då, eller mellan lässtunderna, som man tänker på hur onda barn verkligen kan bli/vara :)
Betyg 3
2005-04-02 11:17
Inte särskild trovärdig..Funkar om man går i trean ;)
Betyg 3
2005-04-02 20:37
Det här är en bok som elever i skolan ofta tvingas att läsa, och därför blir mångas inställning till den negativ. Fast många brukar också bli positivt överraskade av den när de kommit in i den. Det är definitivt en bok som kan ge upphov till intressanta diskussioner i skolsammanhang.

Det är också en obehaglig bok. Tanken att oskyldiga barn skulle förvandlas till våldsbenägna monster när samhällets kontroll släpper är inte alldeles behaglig att ta till sig. Goldings syn på människan är inte särdeles ljus. Men visst finns här mycket av sanningar kring hur människors kamp kring makt och inflytande kan se ut.

Jag tror att det är nyttigt att läsa den här boken och att tvingas tänka efter kring vilka mekanismer det är som styr vem som bestämmer och vem som blir bestämd över.
Betyg 4
2005-06-03 15:25
Trots att flyghaveriet som leder till allt som händer är orealistiskt är personerna, reaktionerna och konsekvenserna av olika handlingar allt för realistiska. Vår civilisation är bara en tunn hinna.
Betyg 5
2005-07-13 14:04
Jag tycker att det är en tänkvärd och väldigt stark bok.
Betyg 4
2005-11-14 21:15
Jag tycker att flugornas herre är en av de bästa men samtidigt konstigaste böcker jag läst.
Betyg 4
2005-12-15 15:15
Intressant men grym bok som visar det onda hos människorna. En grupp barn blir strandsatta på en ö och rädsla och kampen för att överleva leder till gruppbildningar rivalitet och mord. Kuslig men det ligger förmodligen mycket sanning bakom boken fastän man gott kan säga att den tillhör science-fiction genren. Tilltalande lika gott i ett psykologiskt perspektiv som att rätt och slätt läsa den som en spänningroman.
Betyg 4
2005-12-16 12:56
en roman som utvecklats till en klassiker i skolorna runtom i världen, kanske är det inte konstigt...

en roman som behåller spänningen under hela resan....

att visa, på detta sätt hur människans längtan efter makt är så sjukt, att det redan börjat gro i barnens huvud och tankar, vad som hade gjort denna roman ännu bättre skulle ha varit om barnen hade variit på ön under den första tiden av deras liv....utan de vuxnas påverkan.........hur skulle de ha uppfört sig då? samma galna jakt.....mord?

kan inte bestämma mig, den får en trea, men bara för att det itne är min typ av läsning,......
Betyg 3
2006-02-28 14:52
det var ganska många år sedan jag läste den här boken, den var obligatorisk att läsa i svenskaundervisningen när jag gick på gymnasiet och jag minns att jag tyckte den var seg och tråkig och att det inte hände något förrän i slutet av boken. Historien fängslade mig inte och jag tyckte inte om den
Betyg 2
2006-03-04 12:31
Sådär skulle jag vilja säga! var ett par år sedan jag läste den nu men jag tycker den fungerar väl i ett lättare underhållningssyfte och i lärosyfte (tror det ger ungdomar en chans att tänka efter). Den är stundtals riktigt grym och den kan nog helt klart öka på skolbarns moral gentemot varandra.
Betyg 3
2006-04-24 19:09
En bok som var svår att skumläsa sig igenom men helt klart värd besväret.
Betyg 4
2006-05-30 23:50
Skräcken, rädslan genererar överlevnadsinstinkten. Att överleva till varje pris. Denna instinkt är nedärvd hos människan. Hade den inte varit det så hade vi gått under som art för länge sedan. Vi kallar det ondska men det är en subjektiv term. Det är natur. Förf vill också visa att detta beteénde - grupptryck, mobbing mm - fortfarande existerar i mildare utförande men är en reminicens av att överleva i tillvaron - gruppen.
Betyg 5
2006-06-20 09:41
"Flugornas herre" är en klassiker som alla bör läsa. Jag hade tills nu bara sett filmen men jag tänkte att jag måste läsa boken också, som för övrigt är Goldings debutbok. Den är också en av den moderna världslitteraturens mest lästa roman. Den är otroligt intressant och jag har inte läst något liknande förut. Finns det någon som inte vet vad "Flugornas herre" handlar om? För den som inte vet kan jag berätta att den handlar om ett antal engelska skolpojkar i åldrarna sex till tolv år som blir strandsatta på en öde ö sedan deras plan störtat. Ingen vuxen överlever kraschen och pojkarna måste klara sig själva.

I bokens början får vi möta två mycket olika pojkar; Ralph och Nasse. Ralph är atletiskt byggd och självsäker medan Nasse är fet, reserverad men mycket klok. Tillsammans förstår de att de är på en öde ö, utan vuxna bestämmelser eller plikter. De två pojkarna hittar sedan de andra pojkarna som överlevt och de försöker samla ihop sig till ett möte. De fördelar sysslor, stiftar lagar och utser ledare, en hövding. Hövdingen blir Ralph, som från första stund själv verkar uppfatta sig ha högre värde än den för honom smått patetiske Nasse. Trots att det inte alls är Ralph som är den mest förnuftige av dem alla ser de andra pojkarna upp till honom. Inte minst för att det var han som blåste i trumpetsnäckan för första gången, (Trumpetsnäckan som för övrigt Nasse hittade och lärde Ralph hur man använder) och på så sätt bringade ordning bland dem. Snäckan kommer under bokens gång att spela en mycket central roll, och den blir som en symbol för ordning och reda. Den som håller i snäckan har nämligen rätt att tala.

Pojkarna försöker skapa sig en dräglig tillvaro där jakt efter mat och att hålla signalelden vid liv blir viktigt i deras vardag. Jack ansvarar över jakten, medan Ralph tycker att signalelden är det som är viktigast; elden är länken till räddning. Allt eftersom tiden går sprider sig en form av skräck bland pojkarna. Rivaliteten växer mellan Ralph och Jack. De bestämda reglerna bryts och en likgiltighet utbreder sig bland pojkarna. Den ordning och reda som Ralph och Nasse allt mer försöker ordna, splittras upp och en fruktan inför okända faror griper tag i dem. "Odjuret" hotar från alla möjliga tänkbara håll, medan man som läsare endast ser en fara att frukta - de själva; människan i sig. Sedan den första dag vid det första mötet har Jack provocerat Ralph, vilket till slut resulterar i en delning av den tidigare samlade gruppen. Genom hela berättelsens gång ligger en fientlig stämning bland pojkarna som är ganska obehaglig att läsa om. När Nasse, som är den enda som visar lite intelligens, kommer med smarta och förnuftiga idéer, reagerar de andra på ett fientligt sätt mot honom istället för att ta till vara på hans kloka idéer. De kallar honom tjockis och kommer med sarkastiska kommentarer - något som Nasse tvingas finna sig i. Han blir gruppens hackkyckling och de andra älskar att reta och skratta åt honom. De tar hans för honom nödvändiga glasögon utan att visa någon som helst medlidande eller hänsyn. De ska ge fan i hans glasögon! tänker man som läsare.

Boken är mycket skrämmande och upprörande. Dessutom är den engagerande och man tänker efter hur man själv skulle ha handlat i deras situation. Skulle man ha följt Ralph eller Jack? Pojkarna börjar tänka på sig själva och sin egen glädje och behag istället för att försöka leva i en samlad grupp där man försöker komma överens. Det är skrämmande att följa berättelsens gång och se vad som händer pojkarna allt eftersom tiden går. Pojkarna blir onda - de vet till slut inte vad de gör. Helt uppslukade av stundens iver och lek - som till slut blir på stort allvar.
Betyg 4
2006-08-03 15:54
Bra bok, ganska hemsk men gripande.
Betyg 4
2006-10-02 10:35
den bästa boken jag fick läsa på gymnasiet.
Betyg 4
2007-02-13 17:35
grym bok om de olika förutsättningar som skapar eller söndrar en grupp av människor, en från början stark grupp av barn utvecklas till en destruktiv samling med idivider utan moral, bra men skrämmande bok
Betyg 4
2007-03-06 19:53
Väldigt välskriven dock dem meste vidriga beskrivningarna av naturen och pojkarnas livsöden. Hörde den på hörbok med skolan i 9:an.
Betyg 2
2007-08-16 18:44
Svår att ta sig igenom, men mycket läsvärd. Den säger mycket om samhället, på alla nivåer.
Betyg 3
2007-10-28 20:08
Jag läste Flugornas herre första gången i femman. Jag tyckte att den var så spännande så att jag inte kunnde lägga den ifrån mig. Boken är skrämmande, och visar vad som händer när människan kommer bort från civilisationens bräcklighet. Under tiden som jag läste glömmde jag bort att dessa pojkar var pojkar, för mig var de "männsior", lite svårt att förklara, men man ser dem inte som pojkar, snarare som vildar. De börjar mörda och tortera.
Många tror nog att något sådant alldrig skulle kunna hända i värkligheten, men det tror jag. I vissa lägen kan barn vara mer hemska än vuxna, titta bara på mobbningen i skolorna.
Jag hoppas att du kommer att läsa denna boken, för den är super!
Jag vill bara att du ska ställa denna frågen till dig själv: Vad tror du skulle hända om just DIN klass skulle hamna på en öde ö?
Betyg 5
2007-11-10 13:18
Otroligt psykologisk och spännande. "en bok för dom som går i trean" sa någo. Håller inte med. Förtjänar verkligen en femma.
Betyg 5
2007-12-15 16:34
Denna välkända bok om en grupp strandsatta barn, och deras försökt att bygga ett litet samhälle förtjänar sitt rykte. Underhållande, gripande och intressant.
Betyg 4
2008-01-26 17:53
Det här är INTE underhållning på något sätt. Om du läser psykologi kanske du får ut något av den. Vi andra kan låta bli.
Betyg 1
2008-07-02 17:13
Mörk och hemsk.
Betyg 5
2009-01-31 21:51
Den här boken är en av de böcker som man ombedes att läsa på högstadiet. Jag vet att många av mina dåvarande klasskompisar ropade ett unisont buhu när läraren sa att den skulle läsas men jag tyckte bara att det skulle bli intresssant. Visst i början så var den ganska så ordentligt seg men när väl handlingen kommer igång så tar det en med storm. Jag fullkomlig sluckade boken och kom på mig själv jämförandes den med den verkliga världen, där vi dagligen kämpar för antingen det goda eller det onda. I den här boken finns det ingenting mitt emellan, antingen så är man med eller inte. Jag tycker helt klart att man ska läsa den här boken på gymnasiet eftersom den är en bra grund för en fortsatt diskussion antingen inom samhälle eller psykologi.
Jag ger den här boken en femma för att den är en så pass bra diskussionsgrund.
Betyg 5
2009-02-03 12:13
Vår svensklärare läste den här högt för oss i gymnasiet. Lite konsigt utnyttjande av lektionstiden men vaddå. Jag tyckte den var intressant. Intressant att se vad som kan hända med ett gäng pojkar som är strandsatta på en ö. Bra!
Betyg 4
2009-02-10 17:57
Jag tycker att det här var en ganska bra bok, den var mycket spännande och dramatisk men även lärorik. Sättet Golding använde för att man skulle lära känna karaktärerna tycker jag var mycket bra gjort, att de träffar varandra och då lär känna varandra och därigenom blir karaktärerna presenterade för läsaren, mycket klyftigt.
Boken är en riktig tankeställare och man börjar fundera på hur man själv skulle agera i en sådan situation som pojkarna hamnade i, vilken grupp man skulle välja, om man själv skulle ha varit rädd för monstret, om man skulle ha blivit en vilde, hur mycket hemlängtan man skulle ha, hur man hade utvecklats o.s.v. Personligen så tror jag att jag skulle ha hålligt mig till Ralphs grupp, inte bara för att han var den ”goda” ledaren, men för att han tänkte förnuftigt och ville det bästa för alla och kämpade för att bli räddade.
Men ärligt talat så tror jag att jag skulle ha tvekat ordentligt när Jack kom för att ”värva anhängare” när han bjöd alla på kött, för jag antar att man vid det laget skulle vara ganska less på frukt och bär.
Om de hade funnits flickor på ön så tror jag att hela historien skulle ha sett ut på ett helt annat sätt. Jag tror inte att de skulle ha blivit några mord för jag tror att flickorna skulle vara för rädda för något sådant och då tror jag att pojkarna hade behärskat sig lite bättre och insett hur fel det hela var när de ser hur flickorna agerar. Eller så skulle flickorna bli mordoffer just för att de troligen skulle vara blyga och mest besvärande för alla och därför bara irritera killarna.
Jag undrar hur bra en skolklass skulle ha klarat sig om man placerade ut dem på en öde ö idag, troligen inte så mycket bättre än vad pojkarna gjorde i boken, och jag skulle faktiskt kunna tänka mig att någon skulle bli mördad där med tanke på alla krigarspel som barn spelar idag.

Något som jag dock tycker att Golding verkligen misslyckades med var att skriva hur pojkarna betedde sig med tanke på sin ålder. Pojkarna tänkte och agerade på ett mycket mognare sätt i många fall speciellt Ralph, Simon och Nasse, och om jag inte visste att pojkarna var mellan 6 till 12 år så skull jag helt klart tro att de var 16-17 år men undantag för småungarna som jag hade gissat vara kring 7 år. Så det var en lite miss, men samtidigt så tycker jag att det var positivt för jag gillar inte att läsa böcker där huvudrollerna är yngre än vad jag själv är.
Monstret i boken tror jag att läsaren får tolka lite hur den vill, själv så tror jag att hela den där skräcken var en illusion av deras rädsla, att allt det där fanns inom dem. Det där som jag sa tidigare, att de ville ha något konkret att lägga sin rädsla på och då skapade det där monster med sin fantasi. Jag tror att monstret växte sig starkare och starkare ju mer pojkarna kände välbefinnande på ön, och jag tror att det bara var Simon som egentligen fattade att monstret bara var en illusion, någonting inom dem, men hann aldrig förmedla de till övriga gruppen.
Egentligen var boken väldigt hemsk och skrämmande, att normala, oskyldiga barn förvandlat till egoistiska, makthungriga och rent av farliga gestalter, när de kommer bort från den civiliserade världen med ledare och lagar.

Ibland tycker jag att det var lite svårt att urskilja vem det var som sa vad eftersom att det nästa aldrig stod ”- sa Eric”, men annars så tycker jag att Golding skrev på ett mycket fint och sammanhängande sätt.

När Golding skulle komma på hur karaktären Jack skulle vara så tror jag att han blev inspirerad av Hitler. Både Jack och Hitler var till en början mycket vänliga, men blev sedan mycket onda och dödade människor, båda kände makthunger och ”mutade” folka att komma med i deras ”gäng”. Så man skulle kunna säga att Jack är en mild version av Hitler.


Flugornas herre påminner mig om saker jag både har upplevt, läst och sett.
Till att börja med så påminner miljön mycket om omgivningen som jag befann mig i när jag var i Thailand, speciellt regnskogen som jag kopplade starkt med bokens skogsmiljö.
Skillnaden var väl att det inte var så stora nivåskillnader i boken som i Thailand. Jag uppfattar även klimatet och värmen som densamma, fuktig värme med kristallklart vatten.
Den här boken påminner också väldigt mycket om en tv serie som jag brukade titta på när jag var yngre ”Flight 29 Down”. Den handlade om ett gäng ungdomar som har kraschat på en öde ö efter en häftig storm och nu försöker att överleva samtidigt som konflikter och andra problem uppstår mellan de överlevande.
Skillnaden mellan dessa två är för det första att barnen är mycket äldre i tv serien då de är ungefär 16-17 år gamla med undantag för en liten kille som är ungefär i samma ålder som barnen i Flugornas Herre. Tiden skiljer sig också från varandra eftersom att tv serien utspelas i nutid och boken på tidigt 50-tal. Levnadsvillkoren var inte heller riktigt lika, i serien så hade ungdomarna mycket större problem med att fixa mat och dryck jämfört med pojkarna i boken, fast för ungdomarna så hade flygplanet stannat kvar på ön efter kraschen vilket gjorde att de hade lite mer material att bygga skydd med och överleva på, de hade bland annat först hjälpen kitt och solcellsplattor och andra saker man kan finna i ett flygplan. Serien var betydligt mildare än boken och innehöll kärleksscener istället för mordscener men både bok och serie var mycket känslofyllda och spännande, men på lite olika sätt.
Jag skulle kunna tänka mig att både ”Flight 29 Down” och tv såpan ”Robinson” har sin grund i den här boken, att samarbeta och överleva tillsammans på en öde ö utan kontakt från övriga världen.
Det finns en scen i boken när Jack offrar en bit av deras byte för att monstret ska lämna dem i fred och då kom jag att tänka på ”Vargbröder”, Torak offrar alltid en bit av sitt byte till sin klanväktare, men dock inte direkt av samma skäl, i ”Vargbröder” så offrar man för att få en bättre jakt men i ”Flugornas Herre” så offrade de till monstret för att de skulle lämna dem ifred.

den här texten är från ett jättelångt skolarbete... tog bara delar från det, så om du kanske skulle vilja se mer av det så kan du ju fråga ;P men jag har typ lagt ner extremt många timma på detta jobb :s men jag fick mvg för de så ;D
Betyg 3
2009-03-13 00:27
Seg, tråkig och bara konstig helt enkelt. Fattar inte hur denna kan ha fått så mycket priser.
Betyg 2
2009-03-19 21:02
Huuuu... skrämmande.. filmen e också hemsk..
Betyg 4
2009-04-25 16:59
Mycket långsammare än jag mindes den. Jag blir irriterad på all "runtombeskrivning", som inte känns relevant. Kanske Golding här representerar det gamla gardet?
Annars är det ju en ganska fascinerande historia som nästa omärkligt går över från att vara nästan idyllisk till att bli ganska hemsk. Men egentligen inte så jättefarligt upprörande. Fast den borde vara det.
Betyg 3
2009-05-29 18:07
Oj då, en film som visst blev bättre än sitt orginal - boken. Överreklamerad! Enkelt författad med endast en bra karaktärsbeskrivning - var det Nasse de kallade honom?
Betyg 1
2009-11-15 21:05
Vi blev tvugna att läsa den här boken i skolan, den var inte så dålig som jag väntade mig, men det är inte en bok jag skulle ha valt att läsa vanligtvis.
Betyg 2
2009-12-26 21:11
Flugornas herre visar hur människor snabbt kan förändras från överklass till vildar, beroende på miljön de befinner sig i.

Det som jag oroade mig för var hur snabbt grupperingar bildades och hur dessa började kriga mot varandra. Varför slåss vi människor mot varandra istället för att värna om varandras liv?

En trevlig högstadiebok som tar en med till djungeln.
Betyg 3
2011-01-07 01:13
Ganska underhållande. Helt okej bok, men egentligen inte mer än så. En enkel 3:a får den av mig.
Betyg 3
2011-01-27 23:02
Antagligen var jag tolv år eller så när jag läste den här boken första gången. Nu 15 år senare har jag återvänt till ön med Ralph, Simon, Jack och alla de andra och jag drabbas av den på ett helt nytt sätt eftersom Jag främst minns den som ett spännande pojkäventyr.
Den här gången får jag ett annat grepp om den.
Boken är fullkomligt sprängfylld med symbolik, allegorier och filosofiska tankeexpriment. Det är närmast otroligt att en så klar och läsvänlig prosa på knappt 200 sidor kan innehålla så mycket komplexitet , djup och tolkningsmöjligheter. Framförallt slås jag av hur illa den berör mig.
Pojkarnas vistelse på ön framstår som ett grymt panorama över en civilisations födelse och undergång. Från deras första staplande steg mot ett demokratiskt styre under Ralphs ledning till Jacks brutala diktatorvälde där hela ön slutligen står i lågor i sann domedagstämning, vilket naturligtvist också måste läsas i hänsyn till att Andra världskriget nyligen tagit slut när Flugornas herre utkom och att det kalla kriget stod för dörren med kärnvapenupprustning och otydliga hot om undergång.
För övrigt kan nog hela romanen läsas som en antikrigsroman om man så vill. Men Golding exprimenterar också med tanken om människans inneboende ondska, dess kapacitet som framträder under unika förutsättningar och omständigheter. Det finns också religösa inslag som är högst relevanta även idag. Odjuret på ön blir en mytisk uppenbarelse som grundar sig i barnens rädsla och okunskap och som i förlägningen är den främsta orsaken till att gruppen splittras. Man kan fortsätta i oändlighet att diskutera och ge sig på nya infallsvinklar... men det ska ja inte göra här..

jaja.. va fan. Det är klart det är en femma. En klassiker värd namnet
Betyg 5
2011-02-20 22:46
Minns den som läskig då jag läste den när jag var i samma ålder som pojkarna.
2011-02-21 10:53
Förlåt, den här boken är verkligen något extra....
ger den en 5a!
Flugorna är speciella, den stora är värst.
Han med grishuvet är inte heller att leka med.
Betyg 5
2011-04-14 14:17
Barn behöver vuxna som sätter gränser. När vi inte finns där och gör det och barnen kan härja fritt är jag rädd att det som händer i den här boken är just det som kan hända. Inga vuxna finns där och kan guida telningarna genom deras känslomässiga kaos och sätta stopp för förtryck och penalism.
Betyg 4
2011-07-16 02:24
seg,tråkig,irriterande,äcklig. Aldrig att jag läser denna boken igen, skolan tvinga mig. Handlingen var dock intressant men skrivet så tråkigt att det är omöjligt att läsa den!
Betyg 1
2011-08-11 16:04
En klassiker som jag på något sätt missat men till slut hittade och lånade från biblioteket. Det finns otroligt mycket att säga om "Flugornas Herre" förstås, det är antagligen därför den har blivit en klassiker, men det som gör den till en av mina starkaste läsupplevelser är inte bara den märkvärdiga och profsigt berättade storyn, de starka karaktärerna och de vackra miljöbeskrivningarna. Det är förstås den träffande skilldringen av oss människor och hur vi fungerar när vi sätts under press, i en grupp eller i en maktposition som är det bästa med boken. - Om människors ondska.
En brutal, sorglig och suverän historia - kan förstås också läsas och älskas enbart som en äventyrsroman.
Betyg 5
2011-10-26 15:08
jag tycker att boken är tråkig och att den är lång dragen
Betyg 2
2012-03-18 21:12
Tyckte först att den var dålig men blev tvungen att läsa den och sedan ändrade jag på mig. Faktiskt väldigt bra!
Betyg 4
2012-04-07 21:55
Vi skulle se 1990-filmatiseringen av boken i skolan, för att analysera den gemensamt i klassen efteråt. När jag såg filmen tyckte jag att den var dåligt genomförd. typisk B-film. men storyn fastnade hos mig. jag bestämde mig att läsa boken. Den var lite segt skriven emellanåt, tex några onödigt långa beskrivningar. Men det drar dock inte ner betyget, för jag kunde inte lägga ifrån mig boken när jag läste.

Den är både sorglig och hemsk, men med ett bra budskap. den är verklighetstrogen också. författaren hade tydligen varit med om en hel del som blev inspirationen.
Fast än att jag var ett ganska mesigt och snällt barn så kan jag (obehagligt nog) ändå känna igen en del i detta.
Betyg 5
2014-05-31 09:06
Bok som fångade mig direkt när man skulle läsa den på högstadiet.

Jag upptäckte sedan de båda fina filmatiseringarna för att sedan på senare år återupptäcka boken och se den som den hållbara och läsvärda historia den fortfarande är.
Betyg 5
2015-06-16 18:04
Jag gillade den, miljöbeskrivningarna är bra ännu bättre beskrivet är barnens känslor, dom smittar. Den startar mitt i handlingen och drar snabbt igång, å lika snabbt slutar den. Den har ingen direkt höjdpunkt/ peak men händer ändå nått hela tiden. saknas helt kvinnor, (så varken bra eller dålig kvinnosyn!? ;-) ) det känns realistiskt, skulle kunna hända.
Betyg 4
2015-09-10 11:15
Berättelsen känns i början som ett Robinson Cruse äventyr med pojken som tar sig fram ensam bland växligheten men sedan redan i början avtar denna likhet just här men återkommer senare i romanen. Här är det överlevande barn som från att vara några stycken snabbt växer till en hel grupp. Här får man uppleva hur snabbt rädslan får spridning och till sist tar överhanden. Splittringen som kommer på grund av olikheter är inte oväntad. Ingen är tillräckligt mogen att ta ett vuxet ansvar över situationen. Intrigen som växer allteftersom romanen fortskrider gör att handlingen hårdnar och barnen inser inte att de förvandlats till mördare. Till sist är det en kamp på liv och död och detta gör att de överlevande till sist blir upptäckta. Elden som hotar att sluka dem alla blir deras räddning.
Berättelsen skulle mycket väl kunna inträffa i verkligheten. Barn kan vara grymma i sina handlingar och alla strider om att komma högre i rangordningen om de har en möjlighet.

Boken var värd att läsa och det var intressant att ta del av denne författares bok. Denna roman från 1954 är välskriven och tänkvärd.
Betyg 4
2015-12-15 18:49
En tidlös klassiker. En berättelse som berör de flesta.

Golding ställde alltså redan 1954 den oerhört intressanta frågan vad som händer när civilisationen rasat och samhällets sociala och offentliga ramar slutat gälla.
Det är en studie i gruppdynamik och en brutal beskrivning av människors beteende.

Just den brutala beskrivningen brukar uppfattas provocerande men jag tror det är det realistiska som skrämmer mest. Händelseförloppet är inte alls otroligt.

Huruvida det är lämpligt att unga människor ska tvingas läsa den i skolan kan väl diskuteras, men det är en väldigt lärorik berättelse som väcker debatt.
Betyg 4
2017-10-29 18:04
Jag läste den för att det är periodens bok i läscirkeln i God kväll. Det är en klassiker. Jag hade inte så stora förväntningar och blev därför inte heller särskilt missnöjd då jag ganska snabbt förstod att det här är en bok som inte alls är i min smak. Rörig, tråkig och fattigt slut.
Betyg 1
2021-05-01 14:07
De flesta är väl bekanta med denna nobelprisade klassiker, ett flygplan med evakuerade barn kraschar på en öde ö. Piloten omkommer, kvar finns ett antal pojkar i ålder 6-12 år. De måste alltså klara sig själva, vilket går bra till en början då ön lämpligt nog är paradisisk med ett överflöd av ätbar frukt, rent dricksvatten och ett behagligt klimat. Men bokens tema är inte kamp för överlevnad utan de konflikter som oundvikligen uppstår mellan individer med olika personlighet, med olika mål och som lever i ett mikrosamhälle utan socialt eller juridiskt regelverk.
Boken väckte ett visst uppseende då den kom ut 1954, föreställningen att barn kan vara så elaka mot varann var inte allmänt accepterad då. Denna naiva inställning manifesteras i bokens ofta citerade nyckelmening "jag hade trott att en samling engelska pojkar - för ni är väl engelsmän allihop - skulle ha skött sig bättre än så".

Men nu blir ingen förvånad, luttrade som vi är efter alla konflikter i dokusåporna och det medvetande som finns om hur utbredd och hänsynslös som mobbningen är i skolorna. Så Golding valde rätt tid för sitt skrivande, idag hade boken inte blivit den succé som den blev då. Så det är inte bara för att vi läste boken redan i skolan som den kändes förutsägbar och lite tråkig för mig.
Det jag reagerade på vid omläsningen är att alla tar det så lugnt i början, trots den dramatiska situationen. Här är en massa små barn (småungarna som de större säger) som bara är sex år, men de verkar inte ha någon större hemlängtan och de klarar sig själva. Inget står om att de större hjälper de yngre. De bara leker och badar, ungefär som på ett sommarkollo. Det känns inte riktigt trovärdigt. Men som sagt, mekanismerna bakom hur konflikter uppstår och hur tunn vår civiliserade fernissa egentligen är var syftet med berättelsen. Människan är i grunden ond och de onda har så fasansfullt lätt att få med sig den breda massan. Detta ser vi gång på gång i världen idag...:-(
Betyg 3



Direktlänk till boken hos Bokus
"
Köp boken på amazon.se (betald länk) * Som Amazon-associates tjänar vi pengar på kvalificerade köp.

Skriv egen bokrecension till Flugornas herre
Liknande böcker:
Den osynlige mannen
 H. Wells
Livet på landet
 F. Reuter
Bartolomeinatten
 P. Merimée
Begums 500 miljoner
 J. Verne
Ute i världen
 M. Gorkij