Jag gillar det här. Och jag tror att det är mycket formens förtjänst. Skulle denna realtionsroman vara skriven rakt upp och ner - konventionellt - hade jag nog snabbt tappat intresset. Men Sandbergs täta text, med blandad indirekt och direkt berättande, gör historien levande. Jag gillar också de inflikade tankebanorna, det känns som verkliga skeenden.
Visst är det på många sätt tråkigt, det som sker med huvudpersonen Maj. Hon är naturligtvis ett offer för omständigheter och socialt tryck. Men är hon helt oskyldig själv? Jag vet inte.

Detta är första delen i en tänkt trilogi. Jag ska nog hålla ögonen öppna efter de kommande delarna.

Betyg 4

Boken är deppig, djupsinnig och bitvis småtråkig. Men jag gillar den ändå. Det är en mycket långsamt berättad historia och därför kommer man nära huvudpersonen Maj. Man får en grundlig insyn i hur det vara att få barn och bilda familj i slutet av 30-talet. Majs person beskrivs nyanserat.

Betyg 4

Bokrecension
Författare: Kristina Sandberg
Titel: Att föda ett barn
Antal sidor: 489
År: (2010)
Förlag: Norstedts (pocket)
ISBN: 9789113037943
Kristina Sandberg är född 1972 och fick sitt stora kritikergenombrott med Ta itu (2003), även det en stark skildring av kvinnliga livsvillkor. Att föda ett barn är den första i en tänkt trilogi. Källa: (Norstedts).
I denna roman får vi följa den 20-åriga Östesundskvinnan Maj som flyttar till Örnsköldsvik för att jobba som servitris på ett konditori. Vi följer henne under ett år under 1930-talet. Egentligen är Majs stora kärlek Erik och den hon tänkt gifta sig och bilda familj med. Men en dag träffar hon den betydligt äldre mannen Tomas, en frånskild man som även är arvtagare till en framgångsrik fabrik. Han förför Maj och hon blir gravid. Som tur, om man nu kan kalla det tur, så tar han sitt ansvar. För på 1930-talet fanns inte p-piller eller legal abort och sexualundervisningen hade inte heller kommit långt. Maj gifter sig med Tomas och från att kommit från en vanlig arbetarfamilj hamnar hon nu i en rik familj med en extravagant svärmor som gör allt för sonen. Vi får följa Majs tankar i tredjeperson där hon första gången ska bjuda släkten på middag, om sitt liv som blivande mamma och sin make som har alkoholproblem. Hur ska förlossningen gå och hur ska hon hinna ordna med allt innan barnet föds. En underbart skriven roman som absolut inte var någon sträckläsarbok utan jag stannade upp många gånger och funderade kring Majs liv och hur det var att vara kvinna på 1930-talet. Författaren beskriver allt mycket detaljerat och romanen är välskriven och både karaktärerna och miljöerna är väl gestaltade. En bok att älska och fly verkligheten från 2000-talet till 1930-talet då det var så mycket svårare att leva som kvinna.

Betyg 4/5

Betyg 4

Jag gillar boken

Betyg 4

Att föda ett barn, Kristina Sandberg, Norstedts 2010

”Här är vi, du och jag, vi som kommer att dela resten av våra liv genom detta barn som vi inte är beredda att ta emot.”

Örnsköldsvik 1938, två törstande kroppar. Maj har lämnat sitt föräldrahem och en olycklig kärlek, Tomas är nyskild. De möts i ett ögonblicks passion och desperation som får följder, ett barn blir till som ingen egentligen är redo för.

Ja det skulle de har tänkt på innan, ja men nu är det som det är, det blir ett påtvingat äktenskap, två främlingar som trevar med och kanske mot varandra, mest Maj, Tomas försöker närma sig Maj, men hon håller distansen, känner sig påtvingad. Skammen att bli gravid innan giftermål och dessutom med en äldre man sitter djupt i henne och i tiden, hennes föräldrar uteblir från bröllopet.

Maj bli hemmafru, de bor i en våning ovanför Tomas mor, Maj sköter hemmet mekaniskt, hon vill ha ordning och reda och Tomas försvinner mer och mer, andligt och kroppsligt, spriten tar över. När barnet kommer sköter Maj henne på bästa sätt, men med en ängslan att göra fel. Tomas älskar sin dotter Anita och hon ler stort när hon ser sin far, varför tänker Maj, inte ler hon så mot mig?

Man kan bli väldigt irriterad på Maj och hennes ängslighet, vill ruska om henne och säga ser du inte att din man vill ha dig, han vill att ni ska få det bra, sluta fara omkring i dina sysslor”. Men att bli påtvingad ett äktenskap, hur kan det kännas, hon stretar emot, är arg. Men vill samtidigt att Tomas ska finnas där. Det hela blir till slut ohållbart, men samtidigt en vändning. Fasaden rasar.

Kristina Sandberg skriver i ett drivet tempo, språket har hög puls och för mig är det alltid en barriär jag ska över innan jag accepterar och faller in. Majs tankar irrar hit och dit, hon vill passa in och ändå inte, egentligen är hon mycket ensam trots att hon har Tomas och hans stora släkt omkring sig, hon gör samtidigt klassresa. Hennes försök att bjuda på födelsedagsmiddag och serverar gädda är som en mardröm att läsa, jag är med och känner stressen och frustrationen med Maj, och svärmoderns ord skär i Maj och i mig.

Jag uppskattar författarens beskrivning av de två vilsna som ska försöka få sina liv att gå ihop, ingen vikt att svärta ner någon, att lägga skuld mer på den ena, utan berättat med brister och förtjänster.

Det är också mycket intressant att läsa om tiden, som egentligen inte är så länge sedan, men mycket har förändrats, mest då till det bättre. Skammen att bli gravid och vara ogift sitter djupt i 30-talets Sverige, och jag reagerade mycket på det myckna rökandet överallt och i alla tillstånd. När Maj ska föda skickas Tomas hem med bravur. Men jag kunde också trivas i Majs vardag följa hennes sysslor och funderingar, nu ser jag fram mot fortsättningen.

Betyg 4

Köp boken på amazon.se klicka här (betald länk)

Jag påbörjar romanen med stor skepsis. Den här städgalna Maj är ju omöjlig att gilla. Men läsningen växer till en stor läsupplevelse. Varför? Författaren lyckas levandegöra personerna. Jag tror på det här. Jag börjar inte älska Maj och de övriga personerna, men jag känner stor sympati. De gör så gott de kan och det räcker inte alltid.

Betyg 4