Boken är helt klart mycket läsvärd. Man är inte samma människa efter att man läst den.
Jag tycker om att hon låter Stangl berätta historien på sitt eget sätt. Under press eller tvång att hitta moraliska kompasser tror jag inte han kunnat genomgå den förändring som hon framkallade hos honom.
Jag läste i en av recensionerna att han kunde sagt nej. Det är lätt att säga i efterhand. Det är därför hon ställer frågan i boken. Vi vilken punkt kan man begära att en annan människa ska ha modet att dö?
Däremot ogillar jag hennes psykologiska insikter, dom förefaller mig snäva och onyanserade när hon ska "tolka" Stangls känsloliv.
Men jag säger: Läs den!
|