Det här den första boken jag inte har avslutat på 15 år... Av den anledningen tog det mig emot att lägga ifrån mig den, men det tog ännu mer emot att fortsätta läsa. För det var så otroligt tråkig. Detta är en bok som tilltalar de personer som uppskattar Vallgren pretentiösa detaljer som inte bidrar det minsta till berättelsen.
Man får en känsla av att han har suttit med en geografi- och historiabok, samt en stort gammalt uppslagsverk och bara slagit upp saker som han promt vill ha med för att försöka briljera som författare istället för att berätta en berättelse.
Jag gillade "Den viduderliga kärlekens historia", i den hade han dämpat ovidkommande pretodetaljerna (fastän de helt klart fanns kvar en del), men han hade en bättre story att förmedla (dock rätt kopierad av Süskinds Parfymen...). Den här boken däremot hände inget intressant i alls. Jag till och med testade att bläddra 50 sidor framåt och fortsatte läsa där och upplevde inte att jag hade missat annat än Vallgrens egna allmänbildningslektioner - och dem klarar man sig ju utan.
|
(46 år)