Jag har nu läst Ingrid Carlqvist bok Inte utan mina söner.
Den handlar om George Pesors kamp mot en mamma som tillsammans med vissa myndighetspersoner kidnappar två barn.
George och Liselottes gemensamma barn.
Låter det som att jag hittar på?
Läs boken och fundera själva på det jag just nu skrev.
Det tog mig några dagar att läsa denna bok.
Inte för att det är en svårläst bok, utifrån den delen skulle jag kunnat ha sträckläst den på några timmar.
Det som gjorde att jag var tvungen att lägga ifrån mig boken många gånger och pausa var att den väckte så mycket känslor inom mig då vi i min familj är mitt uppe i det som Ingrid vill förmedla genom sin text.
Jag känner nu sorg, ilska, vanmakt samtidigt som en stor beslutsamhet kring barnens situation i Världen stiger inom mig likt en orkan som tar sats.
Jag kan bara föreställa mig hur svårt det måste ha varit att välja ut vad som skall vara med och vad som inte skulle vara med i boken, utan att tappa den stora detaljrikedomen.
Det klarar Ingrid oerhört skickligt.
Jag är imponerad över att George skildras utan gloria, vilket skulle ha kunnat vara mycket lätt att göra.
Det gör att boken innehar en trygghet i trovärdighet.
Vad finns inom mig just nu?
Det finns några personer jag med glädje skulle ge en välriktad ardennerspark rakt i ändalycktan så de hamnar så långt bort från allt som har med människor att göra.
Det finns andra jag med mörka ögon skulle vilja säga några väl valda sanningens ord.
Andra skulle jag vilja ge en kram så varm så dessa kan leva på den värmen när höststormarna rasar utanför.
Vad händer sedan?
Jag har tusen frågor.
Mina tankar avlöser varandra miljontals i sekunden.
Jag rekommenderar boken varmt.
Faktum är att om just du vill veta vad som händer bakom maktmissbrukarnas dimridåer inte får missa att läsa denna avslöjande bok.
Madelene Björk
|
(55 år)