Lotta Thells självbiografi är en korrekt historia hur det är att vara intagen på Hassela kollektivet. Har själv genomgått "behandlingen" och det är inga överdrifter hon beskriver om vistelsen där. Men 15 år som hon skriver som sin karraktär "Eva" är en väldigt ung ålder för att vara intagen på ett Hassela kollektiv.(Har läst i hennes blogg att det var ett syster kollektiv dock med samma pedagogik.) Snarare tar dom in ungdomar i åldern 18-21 på Hassela-kollektiven hon skriver om. Hon beskriver på sin hemsida hur förstörd hon blev på kollektivet. Och det må vara sant, faktum är att jag då som 18-åring, dock inte med heroinmissbruk kan jag både vara bitter på behandlingsformen men också tacksam för att jag har klarat 10 år nykterhet, dock inte när jag själv valde att gå när Hassela inte kunde hålla mig kvar med hjälp av LVU. Men jag sökte upp samma kollektiv sju år senare i annan regi och gick i behandling i ett år till med några av samma personal som på Hassela tiden. Men det är som Lotta själv beskriver det är en livs lång kamp. Tycker att Lotta är modig att vara så självutlämnade och önskar henne allt gott. Hälsningar Larry Andersson,
Helsingborg, men bosatt i Umeå sen sju år tillbaka.
|
(56 år)