Lo-Johansson som ung ville vidga sina vyer och insupa nya intryck. Detta gjorde han genom att cykla norrut genom landet och försörja sig genom gårdfarihandel. Beskrivningarna av vad som hände honom gränsar till fantastiska, språket är stundom gammalmodigt och lite omständligt. Visst finns det delar av historien som är väldigt fängslande och fascinerande, men andra delar är inte alls lika intressanta, och kan upplevas som långa och malande. Kan inte vara ett av Ivar Los bästa verk (?).
