Sex överlevande såg i mörkret visiret hänga kvar i Estonias för medan hon drev med svår slagsida för den sydvästliga vinden, åt nordost. Hur kan då visiret påträffas en sjömil väster om vraket?
Analysen av vittnesmålen och djupintervjuer med nyckelvittnen visar också att Estonia girade åt styrbord i samband med den plötsliga slagsidan, ur vinden, inte åt babord som haverirapporten hävdar. De som flydde ut på babords ytterdäck fick vinden i ansiktet och då måste stäven ha pekat åt nordost. Estonia var aldrig i närheten av den uppgivna fyndplatsen för visiret.
Passagerare i hytterna under bildäck vittnar om att stora mängder vatten strömmade i korridorerna utanför minuterna efter slagsidan. Då var ännu rampen i uppfällt, stängt läge och ingen möttes heller av nedforsande vatten i trapporna på väg upp. Varifrån kom då vattnet?

Knut Carlqvist sammanfattar i Tysta leken tre års studier av protokollen från en haveriutredning som spårade ur redan första dagen. Han visar att utredningen medvetet förtigit och förvanskat vittnesuppgifter och att haverirapportens slutsatser är godtyckliga och grundlösa. Carlqvist är historiker och samtidsanalytiker.

Medelbetyg: 4 (1 röster)

Köp hos Bokus (slut i lager)

Köp hos Adlibris

» Skriv egen recension «

Recensioner av Tysta leken - Varför sjönk Estonia? :

stigh	2005-03-07 12:33
Knut Carlqvist sammanfattar i ”Tysta leken – varför sjönk Estonia?” flera års studier av protokollen från en haveriutredning som kommit att ifrågasättas från första stund. Författaren visar metodiskt att haveriutredningen medvetet förtigit och förvanskat vissa vittnesuppgifter och att rapportens slutsatser är godtyckliga och på vissa punkter helt ogrundade. Det som inger Tysta leken en särställning bland den litteratur som publicerat om Estoniakatastrofen är (enligt mig) att den belyser katastrofen med hjälp av de överlevandes uttalanden och upplevelser, beskrivna i förhören direkt efter olyckan samt i kompletterande intervjuer utförda av media och privata utredare. Carlqvist som själv är historiker går varsamt och vetenskapligt tillväga med ett källmaterial som otvivelaktigt är att betrakta som kontroversiellt sprängstoff. Analysen av de olika vittnesmålen och djupintervjuerna med nyckelvittnen ställs mot varandra (och andra direkt motstridiga uttalanden) och alstrar därmed en mångsidig belysning av ett synnerligen svårarbetat källmaterial. Carlqvist påstår aldrig i sin redogörelse att han själv har exakt kännedom om varför Estonia sjönk, bara det att Haverikommissionens slutsatser, vid beaktande av vittnesmålen, är besynnerliga. Författaren presenterar mot slutet ett tänkbart scenario om varför Estonias sjönk, samtidigt som han öppen för att det kan gått till också på andra sätt. Det krävs en viss fokusering (ibland gränsande till full koncentration) från läsarens sida för att hänga med då Carlqvist tar itu med de mer tekniska beskrivningarna av fartygskonstruktion och dyl. Likaså krävs det att läsaren är uppmärksam då författaren redogör för var och när olika personer befann sig inne i fartygets sektioner vid olika och samtida tidpunkter. Men tar man sig igenom dessa betydelsefulla och svårgreppbara passager får man en riklig belöning i form av ett skolexempel på pedagogisk nutidsforskning. Tysta leken speglar även, på ett förtjänstfullt sätt, hur nationella intressen kan inverka på och förändra beskrivningen av ett nationellt trauma. Mycket läsvärd och intressant.
Betyg 4

Skriv egen bokrecension till Tysta leken - Varför sjönk Estonia?

Köp boken "Tysta leken - Varför sjönk Estonia?" på Bokus - Klicka här