Skönt detta, med stream of consciousness. En härlig flykt in i andras tankar.

En hörnsten i romanens historia. Outtömlig bok om en dag i Dublin, den 16 juni 1904, den dag då Joyce och Nora hade sitt första kärleksmöte. En hyllning till vardagslivet och storheten i människans existens. Här finns alla litterära stilar, mycket humor, absurdism, tragik, kritik mot rasism och inskränkthet, ett stort kärleksbudskap.
Jag föredrar Thomas Warburtons översättning ("Odysseus") före Erik Anderssons nya. Andersson har inte lyckats alls med stilnivåerna. Och är det något som Joyce är, så är det en stil- och språkvirtuos. Kapitlet om språkets utveckling genom århundradena är helt misslyckat hos Andersson, annat är något bättre, men Warburton har mycket bättre tonträff överlag.

Betyg 5