Karolina bor med sin man Christian och hans två barn, allt fungerar bra och hon älskar hans barn som sina egna. Christian är snygg, välbärgad och populär, bra med barnen och hyfsat jämställd. Åtminstone klart bättre än väninnornas män. Ändå är det något som skaver och Karolina måste ofta påminna sig om hur bra hon har det. Fast lite lat är han allt. Hon vill också gärna ha egna barn och det är bråttom då hon är 40. Men Christian slirar på kopplingen, " det är inte rätt just nu". Kanske som en följd av det är sexlivet inte heller på topp.
Karolina är journalist och när hon gör en artikelserie om kvinnors liv berättar en av dem att hon levt i ett halvdant äktenskap hela livet men haft ett andningshål då hon träffade en älskare en gång om året. Karolina blir berörd, är otrohet alltid fel? Hon tänker på Adam, han som är omöjlig att glömma. De hade en kort affär innan hon träffade Christian men han hade redan en tjej. Nu är de kollegor och han är singel. Att vara otrogen en gång om året, det räknas väl inte...?

Som alla förstår är temat i denna läsvärda chic lit-roman otrohet. Författaren närmar sig ämnet på ett lite annorlunda och kontroversiellt sätt. Karolina inleder en affär med Adam men har inte dåligt samvete enligt devisen "lite roligt måste man ha". När vännernas män är otrogna är de däremot fullskaliga svin. Hon tycker lite synd om sig själv och letar fel hos Christian för att motivera sitt svek. Men till skillnad från hos kvinnan hon intervjuade bor Adam i stan, inte utomlands, och principen "en gång om året" faller snabbt. Till slut måste hon bestämma sig.

Men Karolina är ingen okänslig partybrud, hon trasslar in sig i sina känslor och vi får följa hur dilemmat bara växer. Författaren verkar också ha svårt att ta ställning, hon visar på Karolinas hyckleri men dömer inte. Uttrycket "tvåsamhetens fällor såväl som möjligheter" får man tolka som man vill. Jag är mer kritisk till Karolina, hennes otrohet och hennes sätt att indirekt skylla på Christian. När en man i hans ålder tvekar om fler barn med en kvinna i hennes ålder innebär det ett rungande nej. Det borde hon förstått.

Jag trodde att författaren var en man, Peppe är ett manligt namn i min värld. Oj, en man som skriver ur en kvinnas synvinkel! Men så spännande är det inte, författaren är kvinna

Betyg 4