bokrecensioner boktips     
Hem | Sök böcker | Lägg till ny bok | Topplistor | Länkar | Kontakta oss | Bli medlem |
  Logga in

Liknande böcker:
Så nära barfota
 M. Hedegård
Små svarta lögner
 S. Bolton
Kärlekens vidder
 N. Roberts
Kärlekens vidder
 N. Roberts
Kidnappad
 R. Stevenson
Vapendragerskan
 K. Janouch
Vägen ut
 H. Martinson
Hemligheter
 N. Farah
En varm vänskap
 N. Östman
Kärleksdans i obalans
 A. Jansson

Välj Genre
Roman
Historisk Roman
Deckare
Thriller
Fantasy
Science-Fiction
Ungdomsbok
Biografi
Fakta
Klassiker






     

Tristan och Isolde

 
Originaltitel: Le roman de Tristan et Iseut
Författare: Joseph Bédier
Genre: Roman
Ämnesord: kärlek, mord, äventyr
Utgivningsår: 1900
ISBN: 0679750169
 
Spänning:  5
Romantik:  8
Sorglig:  8

Direktlänk till boken hos Bokus

CDON.COM

Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen
Köp på tradera


"Ädle herrar, behagar det er att lyssna till en vacker saga om kärlek och död?" Så inleddes den medeltida berättelsen om Tristan och Isolde, som tömmer kärleksdrycken och drabbas av en ödesdiger lidelse för varandra. De är bundna av magi och förenade av passion i ordets ursprungliga betydelse av lidande och sjukdom. Endast döden kan stilla och mätta deras lidelse. Den franske språkforskaren Joseph Bédier utgav år 1990 sin beundransvärda prosabearbetning av versberättelsen från 1100-talet.

Utdrag ur boken:
Barnet gick att hämta dem en dryck, och medan hon letade fann hon lägeln som Isoldes moder hade anförtrott år Brangien.
– Jag har funnit vin! ropade flickan. Nej, vin var det icke; det var lidelse, bitter lycka, ängslan utan ände och döden. Barnet fyllde en bägare och räckte den till sin härskarinna. Hon drack i djupa klunkar och därpå gav hon bägaren till Tristan som tömde den.


Nedskrivet av Salamis


Medelbetyg: 2,86 (14 röster)

  » Skriv egen recension «
Betygsätt:
Mellansdagsrea hos adlibris upp till 70% rabatt!

Bli medlem få boktips baserat på dina betyg.
Bok recensioner av Tristan och Isolde :


Salamis 2004-11-14 18:59
Det tog ett tag att vänja sig vid språket som var väldigt gammaldags, men det var värt det. Den här boken påminner mig mycket om olika mytologier och det är flera vackra monologer.
Betyg 3

li 2005-12-23 21:17
Vi skulle läsa den här i skolan och även om jag pressade mig igenom den så kom jag aldrig in i den.
Jag fick inte ut något av det, kanske är det språket eller så var jag bara oengagerad
Betyg 1

louti 2006-06-14 17:00
klassiker som måste läsas! Alla romantiska böcker i modern tid är efterapningar från denna bok. Historien är så aktuell, och kommer alltid vara det. men att en var först betyder inta att den är bäst, tyvärr tycker jag att de moderna efterapningarna är hästlängder bättre är tristan och islode, men det är roligt att de grunden till tidens mest berättade tema - förbjuden kärlek!
Betyg 3

magic_369 2007-02-26 10:12
En bok som jag skulle läsa i skolan. Den var inte dålig men inte direkt bra heller. Det som drar ner betyget är att det är ett sådant gammalt språk. Man förstår inte ibland.
Betyg 2

cutie 2007-03-01 16:08
Långt bak i tiden styrde konungen Marc i Cornwall. När han hade problem med sina fiender kom Lyonessens kung, Rivalen, till räddning. Som tack för alla hans räddningar erbjöd Marc sin syster Blanchefleur till Rivalen. dessa två gifte sig och väldigt snart blev Blanchefleur havande. Paret hade knappt inlett äktenskapet när Rivalen var tvungen att strida mot baron Morgan som ville ta över styret i landet. Rivalen dräptes och ensam blev Blanchefleur med sonen Tristan. Strax efter födseln tog Blanchefleur sitt sista andetag.

Tristan blev uppfostrad av marsallen Rohalt som behandlade honom som en av de sina. Även väpnaren Governal lärde honom att strida. När baronen Morgan kom tillbaka en dag, uppgav Rohalt Tristan som en av de sina för att skydda honom. Några dagar senare blir Tristan bortrövad av norska vikingar. Väl i land träffar han jägarna som för honom till Tintagel, konung Marcs slott. Tristan stanna där och blir hans medhjälpare och vasall. Marc är orolig över kungen som styr i Irland. Han har skickat riddaren Morhalt för att återfå en skuldbetalning, men alla vet hur mäktig han är. Tristan utmanar honom och dräper honom med sin lans, vars topp fastnar i Morhalts huvud. Även Tristad blir sårad med en förgiftad pil. Han ber Marc och Dinas av Lidan att låta honom dö till havs.

Väl i land stöter han på Isolde den Blonda, drottningens dotter och släkting till dräpta Morhalt. Isolde botar Tristan, men när hon ser Tristans avhuggna lans förstår hon att han är mördaren. Hon höjer sitt svärd, men stoppas. Tristan återvänder till Cornwall, där de fyra förrädarna Andret,Denoalen,Guenelon och Gondoïne försöker övertyga Marc att gifta sig. När Marc ska berätta vem han vill gifta sig med dyker två flygande duvor upp med ett gyllene hårstrå. Marc lovar att gifta sig med den kvinna vars hårstrå tillhör. Tristan vet vem det är och åker för att hämta henne. drottningen ger bort henne till den man som kan dräpa stadsportens drake. Det blir till slut Tristan.

När paret är på väg att åka, ger drottningen en dryck till Isoldes tärna Brangien. den som dricker från drycken blir förälskad. Av misstag dricker Tristan av det och ger lite till Isolde. Då börjar kärleken och vägen till bådas död.

Tristan och Isolde träffar varadra i smyg, utan Marcs tillåtelse. de fyra förrädarna får veta hemligheten och gör allt för at Tristans och Isoldes kärlek för varandra ska avslöjas. Kung Marc går med på att bli spådd av dvärgen Frocin. Marc som har blivit tillsagd att Tristan och isolde ska träffas just denna kväll, undersöker saken, men får ingen avslöjad. Andra gången får Marc veta om deras hemlighet och dömer dem till döden. Tristan som inte vill bli bränd på bål av sin morbroder gör ett språng från en klippa. Han överlever och det gör Isolde med. De två, tillsammans med Governal får leva i Moronois skuog under två år.

Tristan lovar att lämna tillbaka Isolde till Marc, men han utvisas ur landet. Han far till Gilains land, där han möter Kaherdin och tar dennes syster, Isolde med de vita händerna, till sin maka. Isolde får reda på det och vill aldrig mer veta av Tristan. Snart blir Tristan sårad i en strid och ligger för döden. han skickar Kaherdin för att hämta Isolde den Blonda. hon kommer men hinner inte i tid. Isolde med de vita händerna tar död på honom genom att säga att Isolde inte kommit. Tristan dör och Isolde den Blonda dör av saknad för Tristan.
Betyg 3

Tassa 2007-11-25 11:13
Har bara sett filmen, men jag tycker att den är bra. Ganska sorlig, men bra.
Betyg 3

babyballerina 2009-10-11 20:00
Tyckte faktiskt att den här var mycket bättre än jag trodde att den skulle vara. Trots att det är ett ganska gammaldags språk tycker jag att den är väldigt lättläst.
Blir lite irriterad på att de skriver överallt att Gud står på de älskandes sida, för de gör ju trots allt fel som sårar sina nära och kära genom deras kärlek. Lögner blir ju svek.
Men en vacker saga trots det, lite annorlunda mot de böcker jga normalt läser!
Betyg 4

Dina.Tiger 2010-02-27 13:26
Alldeles för avskalad och hastig version av klassikern, som jag egentligen inte alls tyckte särskilt mycket om. Tristan var en superhjälte som jag inte hade mycket medlidande med och på grund av de fattiga beskrivningarna kunde jag inte sätta mig in i de "älskandes" situationer och därmed blev berättelsen inte särskilt berörande.
Bédier ska däremot ha plus för sitt gammelmodiga språk som ändå inger lite stämning om medeltiden.
Betyg 2

sideofsara 2010-09-05 17:24
En bok som tog hjärtat med storm, inte på grund av det lätt svårförstådda orden på gammelsvenska, utan mer av den kärlek som löper som en röd tråd genom hela boken, faktiskt en av de mest starkaste och kärleksfulla band som jag har kunnat urskilja och känna smaken av, speciellt eftersom boken inte är i skriven i en ny fräsh modern upplaga. Aldrig har en bok kunnat fånga mig lika snabbt som denne, inte ens inledningen av Brott & Straff - trots dess intrig & mycket intressanta unge studerande huvudkaraktär fick mig att vilja fortsätta läsa lika mycket som Tristan & Isolde. En otrolig kärlekshistoria som man nu för tiden bara för höra om i sagornas värld, en kärlek som man knappt tror är sann eller kommer någonsin existera.
Betyg 5

Ovela 2010-09-18 01:12
Den här boken berörde inte mig, den var lite rörig och jag tyckte att kärlekshistorien inte berörde mig så mycket som andra stora kärlekshistorier har gjort. När jag läste boken satte jag mig in i den ganska mycket men för mig gjorde den aldrig något stort intryck och jag kommer inte komma ihåg boken som något sprciellt annat än att den hade bra beskrivning och var välskriven.
Betyg 3

emkay 2010-12-18 15:39
Boken är är gammeldags och har ett väldigt speciellt språk. Helt okej. Inte riktigt min smak gällande bokval, men när man väl läste och vande sig vid språket så var den rätt okej.
Betyg 3

Chrille74 2016-11-08 12:27
En magisk kärlekssaga.
Berättelsen blev aldrig som man hade tänkt sig.
Slutet blev inte heller som jag hade väntat mig.
Betyg 3

addepdde18 2016-11-29 19:57
Tristan och Isolde


Författare
Joseph Bédier har skrivit en moderniserad version av Tristan och Isolde. Han var född i Frankrike 1864 och död 1938. Han studerade mycket och 1921 blev han ledarmot av franska akademin. När han studerade i Frankrike inriktade han sig på medeltida diktning och har skrivit många viktiga verk under sin tid.


(https://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_B%C3%A9dier)


Handling
Boken börjar med att handla om konungen Marc som styrde i Cornwall. När han hade problem med sina ovänner kom Loonnois kung, Rivalen, till räddning. Som tack för hans räddning erbjöd Marc sin syster Blanchefleur till Rivalen. dessa två gifte sig och väldigt snart blev Blanchefleur havande. Rivalen var dock tvungen att strida mot baronen Morgan som ville ta över styret i landet. Rivalen dog och ensam blev Blanchefleur med den nyfödda sonen Tristan. Strax efter födseln tog Blanchefleur sitt sista andetag och Tristan blev föräldrarlös.


Tristan blir då uppfostrad av en man som heter Rohalt som behandlar honom som en av sina egna söner. Tränaren Governal lär honom att strida mycket skickligt. När baronen Morgan kommer tillbaka en dag, uppger Rohalt Tristan som sin son för att skydda honom. Några dagar senare blir Tristan kidnappad av norska vikingar. När de kommer i land träffar han jägarna som för honom till Tintagel, konung Marcs slott. Tristan stannar där och blir hans medhjälpare och vasall. Marc är orolig över kungen som styr i Irland. Irlands kung har skickat riddaren Morhalt för att få pengar, alla vet hur mäktig han är. Men Tristan utmanar honom och dräper honom, Då fastnar Tristans svärds topp i Morhalts huvud. Tristan blir tyvärr sårad med en förgiftad pil. Han ber Marc att låta honom dö till havs på en båt utav åror eller segel.


Hans bår flyter i land och där stöter han på Isolde den Blonda, drottningen i Irlands dotter och dessutom släkting till den döda Morhalt. Isolde botar Tristan, men när hon ser Tristans trasiga svärd förstår hon att han är mördaren till Morhalt. Hon höjer sitt svärd mot honom för att döda honom, men stoppas. Tristan återvänder till Cornwall, där de fyra förrädarna Andret, Denoalen, Guenelon och Gondoïne försöker övertyga Marc att det är hög tid för att gifta sig. När Marc ska berätta vem han vill gifta sig med dyker två flygande duvor upp med ett gyllene hårstrå. Marc lovar att gifta sig med den kvinna hårstråt tillhör. Tristan vet vem det är, Isolde den Blonda, och åker för att hämta henne. Drottningen av Irland ger bort henne till den man som kan dräpa stadsportens drake, det blir till slut Tristan.


När paret är på väg att åka tillbaka till Cornwall, ger drottningen en dryck till Isoldes tärna Brangien. De som dricker från drycken blir förälskade i varandra. Av misstag en dag på havet när det är riktigt varmt dricker Tristan och Isolde av drycken. Då börjar den djupa kärleken och vägen till bådas mörka död.


Tristan och Isolde träffar varadra i smyg i Cornwall medan Marc och Isolde är gifta. De fyra förrädarna får veta Tristan och Isoldes hemlighet och gör allt för att deras kärlek för varandra ska avslöjas. Kung Marc som har blivit tillsagd att Tristan och Isolde ska träffas just denna kväll, undersöker saken men får ingen avslöjad. Andra gången har får ett tips och undersöker det får Marc veta om deras hemlighet och dömer dem till döden. Tristan som inte vill bli bränd på bål av sin morbroder gör ett språng från en klippa och överlever, Isolde klarar sig på annat sett. De två, tillsammans med Governal får leva i Morois skog under två år.


Tristan lämnar senare tillbaka Isolde den Blonda till Konung Marc, men då utvisas Tristan ur landet. Han åker därefter till Gilains land, där han träffar Kaherdin och hennes syster, Isolde med de vita händerna. Tristan och Isolde gifter sig och Kaherdin blir Tristans kompis. Isolde den Blonda får reda på giftermålet, blir förkrossad och vill aldrig mer se eller höra av Tristan. Snart blir Tristan svårt skadad i en strid och ligger för döden. Han skickar Kaherdin för att hämta Isolde den Blonda så att Tristan kan få se henne en sista gång innan han dör. Hon följer med Kaherdin men hinner inte till Tristan i tid. Tristan dör och Isolde den Blonda dör snart därefter av saknad och sorg för Tristan. De begravs på olika ställen och mellan deras gravar växer en stark björnbärsbuske som inte försvinner oavsett om man hugger ner den.


(Tristan och Isolde, Bédier)


























Huvudpersoner
Författaren börjar med att berätta om Tristans barndom, vilket är en bra början på personbeskrivningarna. Men man får aldrig lära känna någon av karaktärerna i boken något djupare. Deras handlingar blir den väg man får försöka förstå dem, vilket ger konsekvensen att man aldrig får en förklaring till varför de handlar som de gör. Till exempel en förrädare som sviker av avund, utan att vi egentligen får veta varför han känner avund och att en annan person dömer och ger råd utan att vi förstår varför just han har rätt att döma och att de älskande blir kära på grund utav en kärleksdryck som ger dem stora plågor, utan att vi får någon riktig grund till deras kärlek, om det finns det något djup i den eller vad de ser i varandra. Detta gör att jag inte känner riktigt tillfredsställd som läsare, det känns lite tunt med information och faktiskt lite tomt i historien.


Tristan är förövrigt det absoluta huvudpersonen i boken, allt som händer kretsar kring honom. Tristan är son till Blanchefleur som är syster till konung Marc. Tristan har ingen relation till varken sin mor eller far då hon dog när han föddes och han innan födseln. Han har alltid sett Rohalt som sin egen far och älskat honom som sin. Rohalt älskar Tristan som sin egen son men ser också upp till honom som den krigare han är.


Tristan är modig och det ser jag eftersom att han antar alla utmaningar han stöter på och utmanar många på dueller och liknande i boken. Många är rädda för honom och visar stor respekt då han är en tapper krigare som inte ger sig så lätt.
“Då böjde Tristan knä för konung Marc och sade: - Herre konung, om det täcktes er att bevilja mig en ynnest låt mig utkämpa denna strid.”
Han har smala höfter och breda skuldror, väldigt vacker. Många personer berättelsen beskrivs som vackra nästan overkliga skapelser. Tristan är ädel, tapper och stolt.


Isolde den Blonda är den andra huvudpersonen i boken, hon är blond och väldigt vacker. Hon är full av kärlek och är väldigt omtänksam detta ser man när Isolde är påväg att döda Tristan när hon inser att han har döda hennes släkting Morhult men när hon har svärdet i händerna riktat mot Tristan så avböjer hon och låter därav bli.
“Isolde betraktade det stora svärdet och därpå tog hon Tristans jacka i sina händer. Hon såg det gyllne hårstrået och stod länge tyst. Så tryckte hon fridskyssen på sin väns läppar och klädde honom i kostbara kläder.”


(Tristan och Isolde, Bediér)






Miljö
Boken utspelar sig i fantasins medeltid. Det finns modiga riddare, kungar, stora slott, drakar, förtrollade hundar och förgiftade vapen. Det finns också stora, djupa hav, mäktiga kungariken och mörka skogar vilket är miljöer som skapar stämningen av en riktig saga. Karaktärerna bär kläder gjorda av, för de rika, dyra tyger och, för de fattiga, billigare tyger.I dagens samhälle är det inte tygernas pris som delar oss. De berättar i boken hur samhället är uppbyggt och då märker man att det är från medeltiden. Man lär t.ex. killarna att jaga och tjejerna att sy vilket man inte gör idag då vi numera har skola som alla går till och lär sig samma saker oavsett kön.


Tristan, Morhult, Marc, Rohalt och Isolde åker runt i olika länder men de två viktigaste är Loonnois och Cornwall. I Loonnois är Rivalen kung och därpå Rohalt och i Cornwall är Marc kung. Cornwall ligger i England och då antar jag att Loonnois är ett dåtida område i England. De pratar också om att fara till Tintagel vilket jag antar är ett annat land i boken.


I boken byter personerna miljö ganska ofta utan att förklara hur det ser ut. Men ungefär i mitten av boken så flyr Tristan och Isolde ut i skogen. Då beskriver författaren sängen på gömstället såhär:
“Under taket av gröna grenar lade sig Isolde på bädden av friskt gräs. Tristan tog plats vid hennes sida och lade sitt blottade svärd emellan sig och henne.”
För övrigt får man inte många miljöbeskrivningar utan får fantisera helt fritt.


(Tristan och Isolde, Bédier)
































Relationerna


Det var svårt att hänga med i relationerna till en början då författaren slängde in nya personer gång på gång. När man väl förstod vilka personerna var var det svårt att förstå hur starkt eller svagt deras relationer var. Detta hade också med detaljerna att göra.
Första kapitlet handlade om Tristans barndom och då beskrev författaren att Tristans mamma och pappa var döda och att hästskötaren Rohalt tog hand om Tristan som sin egen son. De skapade en fin och stark relation och Rohalt såg upp till Tristan samtidigt som han såg honom som ett av sina egna barn. Tristan hade även en bra relation till sin tränare Gorvenal som lärde honom allt han kunde.
Många ville skapa band med Tristan då han var en bra krigare och inte var rädd för något. Men hans perfektion skapade även fiender som ville stjälpa honom inför konung Marc vilket även var hans morbror.


Det fanns fyra förrädare i boken och jag förstod att deras anledningar att förråda Tristan i själva verket var avund. Utdraget jag valt beskriver noga hur mycket de fyra förrädarna hatade Tristan. Min bedömning är att de bara är avundsjuka på Tristans perfektion och svartsjuka på Isolde:
“Hovets fyra förrädare som hatar Tristans fan tapperhet smyger redan i drottningens närhet. De vet redan sanningen om hennes vackra kärlek. De brinner av lystnad, hat och skadeglädje. De skall bringa nyheten till konungens kännedom; de skall se hans ömhet förbytas i raseri, Tristan jagad i landsflykt eller dödad, de skall bevittna drottningens kval. Förvisso fruktar de Tristans vrede, men slutligen besegrade hatet deras fruktan; en dag ska de fyra baronerna konung Marc till rådplägning”


Den relationen man får följa genom hela boken är Tristan och Isoldes. De är olyckligt förälskade i varandra. Båda två är i slutet gifta med andra vilket visar att de ända in i slutet förnekar och trycker bort varandras kärlek. De vill verkligen inte vara kära men hela deras båda världar går sönder utan den andre. Man märker på handlingarna att båda lever för den andra. Tristan ger en gång bort en magisk hund till Isolde som förtrollar hennes tankar, bort från kärleken Tristan och till den lilla hunden. Isolde börjar dock tro att den söta hunden är till för att föra hennes tankar bort från Tristan så att han skulle kunna hitta en nya kvinna. Hon vill inte heller må bra med hjälp av den fluffiga hunden om inte Tristan gör det så hon slänger ut hunden.
Utdraget jag valt är när Isolde inser detta och bestämmer sig för att göra sig av med hunden:
“Men en dag insåg hon att hunden var förtrollad och att det blott var bjällrans klang som tjusade hennes hjärta.
-Ack, sade hon sig, varför skulle jag finna tröst medan Tristan är olycklig? Han kunde ha behållit denna förtrollade hund sålunda ha glömt sin bedrövelse, men hans höviska sinne fann det kärt att sända mig den, att skänka mig sin glädje och förbli i sitt elände. Men det får inte vara så, Tristan, jag vill lida så länge du lider.”


(Tristan och Isolde, Bédier)


Problem
Tristan ställdes ständigt inför nya problem i boken men det absoluta huvudproblemet var Tristan och Isoldes otillåtna kärlek. De drack en kärleksdryck av misstag till havs och förnekade varandras kärlek till en början. Efter många konstiga och åsikts bytande möten mellan dem så insåg båda två att de var hopplöst förälskade i varandra. När de väl insett detta var de i princip tvungna vara med varandra. De ville inte och fick inte, pga. att båda hade andra äktenskap, vara tillsammans men bådas hjärtan gick sönder utan den andra. Boken slutade med att de förenades i döden så de löste egentligen inte sina problem.
Jag valde ett utdrag ur boken där Tristan och Isolde får kärleksdrycken istället för vinet på båten på havet:
“-Jag har funnit vin! ropade flickan. Nej, vin var det icke; det var lidelse, bitter lycka, ängslan utan ände och döden. Barnet fyllde en bägare och räckte den till sin härskarinna. Hon drack i djupa klunkar och därpå gav hon bägaren till Tristan som tömde den.”


Jag själv har varit kär i en person som jag inte fick bli kär i då jag redan var upptagen, precis som de i boken. När man kommer i en liknande situation inser man att ingenting annat spelar roll än den andre personen. Man vet att man inte kommer nöja sig förrän man får ett gensvar oavsett om det är bra eller dåligt. Tristan och Isolde upptäckte deras kärlek tillsammans trots att de inte vill ha varandra egentligen. Man kan känna ungefär likadant om man dras till en person trots att man vet att det är fel. Jag löste mitt kärleksproblem på så sätt att jag gjorde slut med dåvarande pojkvän och på så sätt blev tillgänglig. Denna lösningen fungerar inte i boken då det var kungen och Isolde som var gifta och Tristan och Isolde med de vita händerna. På medeltiden fick man inte skilja sig heller, det ansågs som nedvärderande och dåligt.


(Tristan och Isolde, Bédier)














Åsikter
Boken var väldigt svår att förstå då författaren använde ett gammaldags språk. Vi ungdomar använder inte den typen av ord och förstår därför inte så mycket. Jag fick sitta och söka på nästan ett ord per mening för att förstå handlingen. Dock är det bra att författaren använt ett sådant språk då man fick mer känsla av medeltid.
Det hände nya saker på varje sida så om man skulle ha den som högläsningsbok och sedan missa ett par minuter skulle man inte förstå alls. Detta är en nackdel från min sida då jag föredrar detaljer. Jag vill gärna kunna bilda en bild i mitt huvud med hjälp av miljöbeskrivningar men det fanns det knappt. Det kan även vara en fördel om man inte orkar fokusera så länge som man måste om varje händelse är skriven i detalj. Man kan i denna boken få del av många händelser på kort tid. Det gäller att man verkligen fokuserar när man läser.


Eftersom att boken handlade om kärlek vill jag läsa detaljerat om känslorna och kunna känna deras passion. Författaren utelämnade de detaljerna som jag gärna ville läsa. Han berättar om händelserna i stora drag men inte mycket om varför och hur det fungerar i deras huvuden. Jag tycker det är svårt att förklara vilka personligheter Tristan och Isolde har eftersom de (som skrivit innan) inte är mycket beskrivna i boken. Man får veta är att Tristan är en modig riddare och Isolde är en ödmjuk drottning. Man förstår att de är djupt förälskade i varandra och att de längtar efter varandra så fort de inte är med varandra, men jag vill veta mer ingående vad de ser i varandra.


Alla händelser var ganska förvånande eftersom att man aldrig fick veta hur personerna tänkte. Ett exempel är när Tristan och Isolde bestämde sig för att ge tillbaka Isolde till Konung Marc, detta var ett mycket lustigt val tyckte jag. Man förstod inte varför de inte ville vara kvar tillsammans i skogen. Jag förstod dock att detta var på grund av att de inte ville leva ett fattigt liv i skogen.
























Koppling
På medeltiden skrevs det om fantasi i litteraturen, man hade mycket starka känslor och många magiska väsen. I boken finns det modiga riddare, kungar, stora slott, drakar, förtrollade hundar och förgiftade vapen. Det finns också stora, djupa hav, mäktiga kungariken och mörka skogar vilket är miljöer som skapar stämningen av en riktig saga. Karaktärerna bär kläder gjorda av, för de rika, dyra tyger och, för de fattiga, billigare tyger. De berättar i boken hur samhället är uppbyggt och då märker man att det är från medeltiden. Man lär t.ex. killarna att jaga och tjejerna att sy vilket man inte gör idag då vi numera har skola som alla går till och lär sig samma saker oavsett kön.
Utdraget som jag valt ur min bok handlar om när Tristan kämpar mot en drake:
“Odjuret närmade sig. Det hade en huggorms huvud, ögon röda som glödande kol, två horn i pannan, långa ludna öron, lejonklor, ormstjärt, och hela kroppen var täckt av fjäll som en grip.”


Under högmedeltiden (ca. 1000-1200) bestämde kungar och samhället fungerade med feodalsystem vilket betyder att samhället ordnades efter vem som ägde mest mark. Det var kungen, kyrkan och adeln som ägde mest. Kungen gav ut landområden till sina krigare, där fick krigarna bestämma och kräva varor av bönderna (och då fick bönderna mark att odla på) men krigarna var också tvungen att ställa upp i krig om kungen bad om det. Man har klassamhälle på medeltiden det är stora klyftor mellan bönder och kungar.
Detta ser man i boken då även då kungarna bara ger bort böndernas mark och dess arbetskraft i gåvor. Utdraget jag har valt är när Tristan delar ut ett helt land till Rohalt och hela sin person till Marc:
“Ädle herrar av Loonnois, jag har hämnats konung Rivalen med hjälp av Gud och er alla. Härmed har jag givit min fader hans rätt åter. /.../ Nåväl, en friboren man förfogar över två ting; sitt land och sin person. Alltså överlåter jag mitt rike åt Rohalt: Fader, må ni härska över detta land, fast det är mig kärt, och jag beger mig till Cornwall för att tjäna min herre, konung Marc.”


Man spred olika riddarberättelser där riddaren var utskickad av gud och ofta fick ta en martyrdöd. I medeltida verk var hjälten viktig då man ville ha någon att se upp till.
Detta ser man i boken då Tristan är en vacker, stark och fin riddare som många såg upp till. Isolde och Tristan är båda nära på att bli brända på bål vilket är en typisk martyrdöd.
Utdraget jag har valt är när konung Marc hotat Tristan och Isolde då de ligger och sover ute i skogen. Tristan bli rädd och säger att de måste fly hellre än att bli bränd på bål:
“-Ja, svarade Tristan, han tog mitt svärd. Han var ensam och blev rädd och skyndade efter hjälp. Han kommer att återvända och låta bränna oss inför allt folket. Vi måste fly!”


(Tristan och Isolde, Bédier)


Utvärdering
Boken var ganska svår att läsa vilket jag tidigt upptäckte. Detta gjorde att vi inte kunde läsa lika fort som velat men vi blev endast ett par lektioner försenade.Jag tycker att arbetet har gått mindre bra då jag inte har kunnat skriva lika snabbt som vår lärare planerat. Jag fick skriva mycket hemma och inte riktigt hann med.Jag har dessvärre missat en del svenska lektioner på grund utav elevråd och andra möten, detta har gjort att jag har kommit efter i skrivandet. Jag anser dock att jag har jobbat på bra och försökt mitt bästa. Jag har hållit arbetet på en enkel nivå där man kan organisera och ändra hur man vill utan att krångla. Jag har ansträngt mig varje svenska lektion för att hålla fokus och arbeta tiden ut.
Mitt mål med arbetet var till en början att läsa ut boken snabbt och få betyg A på uppgiften. När vi väl började läsa och jag insåg hur jobbig boken var att läsa så sänktes målet med läsningen.
Betyg 1

Skriv egen bokrecension till Tristan och Isolde









 


Köp boken som film på cdon: