Den här gången läste jag faktisk på finska och inte på engelska. Under Toscanas sol är en bok som går att läsa på vilket språk som hälst, för det som är viktigast i den är den italienska världen/kulturen.

Jag skulle vilja säga att Under Toscanas sol är främst idyllisk. Förskönar den Italien? Inte nödvändligtvis. Kom just hem från Italien där jag läste boken, och visst var det just så underbart som Mayes skriver. Mayes lyckas nog verjligen komma med "the right feeling" eller den rätta stämningen kanske. Man känner Italien genom boken liksom.

Men det som retar mig lite är att Frances Mayes i grund och botten är ganska amerikansk, fastän hon nästan utger sig för att vara ganska italiensk. Jag nästen föraktar henne för att inte våga bli italiensk fult ut och bosätta sig där permanent. Ska Italien vara ett semesterparadis för rika amerikansre/utländningar? Förmögen verkar Mayes nämligen, för hon öser mängder av pengar till husprojektet. Boken går ju ut på att hon sköper ett övergivet hus i Toscanan, och ska restaurera det. Göra det till nån slagt lyxvilla låter det mera som... 3 toaletter, badkar, nya möbler osv.

Denna kritiken beror på mina egna erfarenheter av liv i begen i Toscana. När jag var i Italien hälsade vi på en familj (finska hustru och spanska man med 4 barn) som hade tagit över ett övergivet hus i begen i Toscana. De har arbetat med huset i 4 år och gjort allting själv (inte anställt nån att göra jobbet som i boken). De har varken el eller vatten => ingen toalett. De klarar sig med solpaneler för att få ljus och kaminer för värme. Vatten hämtar de från källan under torra tider. Annars har de dragit upp en ledning till köket. Köket som ännu bara var ett tomt rum förrästen. De producerar all mat själv och för hand. Potatis lyfte vi tex för hand med hjälp av plöjande häst. De går in för att leva enkelt av naturen. Anna (hustrun) är uppväxt i ett fint hus här i Helsingfors och är dotter till min pappas kompis. Ändå vill hon leva i bergen i Toscanan fastän hon skulle ha kunnat ha ett liv här. Men hennes liv har på intet vis mindre innehåll en vårt (det som hon skulle ha kunnat ha). I bergen lever många communities med människor från hela världen. Förutom att omgivingen är förtrollande vacker, är även människorna underbart vänliga. Alla var intresserade och välkomnande, och grannarna bara gick in och ut i Annas hus och satt sig vid matbordet medan vi satt och åt. En fin gemenskap. Deras liv är kankse fysiskt fattigare än vårt, men psykiskt definitivt mycket rikare.

Jag blev väl besviken på boken, ftersom den inte alls handlade om det livet i bergen som jag hade sett.

Betyg 3

håller med tidigare recensent i varje ord!!! jag blev besviken och skulle vilja ha läst mer om italien och bergen... blev så trött på det här huset, dess stenmur och så vidare.... det är längt mellan mina tvåor men här kommer en! klockren!

har någon sett filmatiseringen förresten???

Betyg 2