Recension av Anders Jallais spänningsroman Natoagenten

Boken är utgiven på Lind & Co (2012) och innehåller 502 sidor.

Anders Jallai är dykare och före detta stridspilot. Han fann den sovjetiska ubåten S7 på svenskt vatten 1989 och det försvunna DC-3 flygplanet 2003. Natoagenten är Jallais tredje roman och utgör den fristående, sista delen i en spänningstrilogi vars första två böcker är de omtalade och omtyckta Spionen på FRA och Landsförrädaren. Läs mer på Anders blogg: www.jallai.se Källa: lind & Co

Handling: Detta är tredje och tyvärr troligen sista gången vi får möta underrättelseofficeren Anton Modin och hans vänner. Även hans ärkefiende Chris Loklinth dyker upp med onda avsikter lite då och då. Berättelsen börjar i december 2009. Det är nu femton år sedan Estonia förliste och Anton Modins familj legat begravda i fartyget. Anton Modin har hela tiden haft en avsikt att dyka ner till fartyget för att ta reda på vad som egentligen var orsaken till förlisningen. Men än har inget hänt. Vid jul sitter Modin med några vänner på en julöppen krog, där det är fullt drag. Magnus Uggla ska komma och uppträda. Till krogen kommer även IT-miljonären Jonas Zetterman med sin fru, han driver ett projekt för en avlyssningssäker kommunikationskabel för datortrafik över Estland. Helt plötsligt börjar han och frun bråka och Zetterman går snabbt från krogen, medan frun stannar kvar. Hon tar sällskap med Anton Modin och hans vänner. Dagen efter hittas Jonas Zetterman mördad på ett ovanligt rått sätt. Vem och varför ville någon döda honom?
Anton Modin inleder ett hett kärleksförhållande med Zettermans änka Kim och berättar om den tänkta dykningen för henne. Kanske är han för frispråkig?
Så blir det klart genom ett amerikanskt uppdrag att Modin och hans vänner ska få dyka ner till Estonia. Amerikanerna vill ha en särskild väska som finns i speciell hytt. Det blir en mycket spännande dykning Modin och de andra kommer att utsätta sig för. Hittar de väskan? Hittar Modin sin familj? Dykarnas liv står på spel, kommer någon överhuvudtaget att överleva dykningen?

Jag har läst Anders Jallais båda andra böcker och tyckte mycket om dem. Eftersom författaren är dykare och varit stridspilot vet han vad han skriver om och han känner väl till den svenska underrättelsetjänsten. Det gör boken verklighetstrogen. Jag tyckte också mycket om denna bok också och det känns svårt att skiljas från Anton Modin som nästan blivit som en vän. Hoppas Anders Jallai ändrar sig och skriver en till. Material till en bok till finns det säkert. Även denna bok är lika grabbiga som de andra två och kvinnosynen är väl inte den bästa. Du som läst och gillat Jallais förra böcker kommer garanterat att gilla även denna. Om inte så tycker jag de ska läsas i ordning eftersom de har stora kopplingar till varandra och flera karaktärer hänger med hela vägen. Både karaktärer och miljöer är som vanligt mycket väl gestaltade.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2012-06-27 (41) www.kristinasimar.se

Betyg 5