En novellsamling med skarpsinniga, roande och oroande porträtt av människor med en tidning i Rom som gemensam referenspunkt. Tankarna går till Munros novellkonst och Rachman vinner överlägset genom sin förmåga att variera och överraska.

Betyg 5

En historia berättad i episodform - i princip som noveller - som hålles ihop av en ramberättelse som handlar om en tidnings uppgång och fall under femtio år.
Ofta kan jag tycka att romaner som byggs upp på det här viset är alltför spretiga, och att författaren söker en gemensam nämnare för sina korta historier som egentligen inte finns. Men i fallet "De imperfekta" känns det tvärtom; Rachman har valt att berätta sin historia genom skarpa personporträtt i korthistorieform. Och summan av historierna - helheten - blir större än att bara addera historierna. Mycket snyggt.

Och jag som egentligen inte gillar relationshistorier... Vad är detta? Relationshistorier. Men kanske är det så att dessa berättelser är så bra att de berättar allmängiltiga sanningar?

Betyg 5

Tyvärr är jag inte förtjust i formatet. Har aldrig gillat noveller och tyvärr finner jag inget större samband mellan de olika karaktärerna. Det känns lösryckt och man går miste om den härliga känslan av en story som byggs upp till ett klimax. Men jag måste erkänna att personporträtten är fina och välskrivna! Rachman har lyckats porträttera flera olika personligheter på ett trovärdigt sätt.

Betyg 2

En mysig liten bok, med tragiska karaktärer.

Betyg 3