Beskådanden, tankegångar, aforismer och fritt svävande reflektioner som ibland vänder in och ut på sig själva. I Meteorer flyttas blickpunkten mellan olika företeelser som på olika sätt kan sägas utmärka vår samtid. Det jag gillar mest med denna korta lilla skrift är Engdahls formuleringsförmåga och det faktum att han på sedvanligt manér anlägger ett karskt och ganska skoningslöst ovanifrånperspektiv i sina betraktelser. Det känns fräscht och befriande.
Det är dock långt ifrån allt som faller mig i smaken, vissa utläggningar är tämligen kryptiska, men ibland glimrar det till, och det ordentligt… ”Det riktiga ordet liknar ett snabbt och djupt årtag, som driver framåt utan att riva upp vatten”… bara en sådan formulering och min dag är räddad.
Jag kan lätt föreställa mig hur Horace i skrivandets stund satt i ett nedsläckt rum med bokbeklädda väggar (tunga volymer förstås), lätt läppjandes på ett glas rött Bordeaux – och uttryckte sig skarpt. För skarpt är det.
Score 3
Trädskägge
2010-09-29 17:59
En osedvanlig klassiker, i det lilla fickformatet.
