Trean blir svag. Mest för att jag ibland gillar greppet i vilket historien berättas. Men samtidigt utgör just upplägget den del jag är mest kritisk mot. Varför hackar han upp det så till den milda grad? Är det för att det SKA bli svårare att hänga med? Vilket poäng har det? (Mer än att man blir svårare = bättre?) Jag tycker den här boken var onödigt svår att ta till sig. Särskilt om man litar på förordet, där författaren Fuentes utmålas som en man som vill visa på Mexikos (våldsamma) historia. För mig gick det nästan helt förbi.
