Et jordskælv udslettede hele Aylas slægt, og hun måtte som ganske lille pige kæmpe for at overleve i en nådesløs natur. Hun blev optaget i en klan af neandertalere og oplært af en medicinkvinde, men blev siden brutalt udstødt af klanen. På egen hånd tæmmede hun en hest, opfostrede en ulv og tog sig af en hårdt såret rejsende, Jondalar, som tog hende med til sit folk og gjorde hende til sin mage. Sammen har de nu fået datteren Jonayla, og Ayla er i træning til at blive Zelandoni, en spirituel leder og healer.

Det er en stor ære, men ikke ufarligt at blive indviet i naturens og Den Store Moders gåder. Træningen indebærer en lang rejse til hellige huler, og Ayla må indse, at det sætter forholdet til Jondalar på prøve og kan komme til at koste store ofre. Selvom Ayla nu er tilbage blandt et folk, der ligner hende, er hun alligevel anderledes. Ingen har set en kvinde, der har kunnet tæmme en ulv og har en så enestående sans for at aflæse naturen. Og ikke alle er lige begejstrede for den lyse, fremmedartede kvinde - heller ikke blandt de andre, der ligesom Ayla ønsker at blive Zelandoni.

Gennemsnit: 2,67 (6 Score)

» Skriv din egen anmeldelse af Hulernes Sang «

Tilmeld dig for at få bogen anbefalinger baseret på dine vurderinger og undgå reklamer.

Boganmeldelser Hulernes Sang :

Panthera	2011-04-12 17:01
Detta är den sjätte - och troligen sista - boken i serien om stenålderskvinnan Ayla. Författaren har verkligen inte tagit lätt på uppgiften att skildra mänskligt liv under den här perioden, då neandertalsmänniskor och människor som vi ser dem i dag levde sida vid sida. Hon är oerhört kunnig och det är svårt att säga var hennes egen fantasi tar vid då hon beskriver deras kulturer. I övrigt handlar det om äventyr och mänskliga relationer. När de tidigare böckerna kom ut blev hon snabbt känd för sina sexskildringar, men det är att se ytligt på saken. Den aktuella boken handlar om en vuxen Ayla , med ansvar för sin familj och sina plikter i samhället. Hon är lärling till en prästinna till Jordemodern, folkets gudsgestalt, en så kallad zelandoni och måste göra en pilgimsfärd till ett stort antal heliga grottor med målade djurfigurer. Här blir boken bitvis mycket seg då författaren anser sig tvungen att beskriva varje liten detalj intill den sista röda pricken i alla dessa grottor. När familjen återkommit hem tar skildringen fart igen och man sträckläser. Problem uppstår mellan Ayla och hennes Jondalar, problem som visar upp dem som mer vanliga och inte så perfekta, vilket är något av en lättnad. Boken är över 500 sidor lång och kunde varit kortare. Det vilar något av pedanteri över skildringen; man behöver inte få veta varje liten vardaglig handling Ayla gör !
Score 3

kristina_s	2011-06-22 14:22
Recension av Jean M. Auels De målade grottornas land Boken är utgiven på Bra Böcker (2011) och innehåller 669 sidor. Jean M. Auel är född 1936 i Chicago. Hon gifte sig när hon var 18 år gammal och när hon var 25 år, hade hon redan fem barn. Några år senare började hon ta kvällskurser i matematik, fysik och elektronik vid universitetet. Hon fick sin examen 1976 och året därpå började hon skriva på den första romanen om Ayla - Grottbjörnens folk. Den första boken kom ut 1981 och nu är den sjätte och sista boken klar och utgiven 2011. Handling: När den sista delen börjar har Ayla och hennes livspartner Jondalar fått en liten flicka som heter Jonayla. Ayla är nu småbarnsmamma och pluggar till medicinkvinna. Ayla har blivit utvald av Stora Modern att bli en Zelandonii, en medicinkvinna. Nu måste Ayla precis som nutidens kvinnor försöka få tiden att räcka till allt om dagarna. Både att studera, ta hand om Jonayla och se till att det finns mat till familjen. Hon har tur som har Jondalar som delar sin tid med barnet och Ayla. Jondalar är numera flintsmed. I den här delen ger sig även Ayla och Jondalar sig ut tillsammans med Jonayla på en farlig resa. Ska de lyckas återkomma efter denna resa med livet i behåll och hur kommer den sjätte och sista delen att sluta? Äntligen är denna boksvit slut. Minns i början av 1980-talet när första delen Grottbjörnens folk kom ut och vilket hallå det blev över sexscenerna. Jag jobbade på bibliotek då och det var nog ett halvårs väntetid för de som ville låna boken, trots flera exemplar. Själv tänkte jag inte läsa den, men när det inte fanns någon kö längre, läste jag den i alla fall. Var nyfiken varför alla sa att den var så bra. Men den föll inte mig i smaken, läste nog del två också, sedan fick det vara nog. Den var för fantasifull för mig. Flickan Ayla var så oerhört begåvad att det bara kändes overkligt. Jag fick denna som recensionsexemplar och därför har jag läst den. Det hade jag aldrig gjort annars. Det var som att gå tjugofem år tillbaka i tiden och boken var helt klart jobbig att komma igenom. Har verkligen svårt att förstå att den här serien varit så populär. Skönt att ha läst den sista boken, och någon läsupplevelse gav den mig inte. Betyg 1/5 Kristina Simar 2011-06-22 (56)
Score 1

Navigo	2011-08-30 12:26
Alldeles för lång.
Score 2

RonnyS	2012-11-12 21:05
Efter många års spänd förväntan släpptes detta sömnpulver. På tok för mycket upprepningar från tidigare böcker och med ett alltför svagt slut. det känns som författaren fick slut på idéer.
Score 2

Skriv din egen anmeldelse af Hulernes Sang

-->