Solar plexus

Tove går i åttan. Hon lever med sin pappa och mamma, och i skuggan av sin storasyster Maja, som dog förra året av komplikationer av en hjärnhinneinflammation. Maja var allt som Tove inte är: söt, rolig, social, glad… Tove råkar höra mamman säga: ”Varför måste just de glada…” Hon känner med hela sitt jag hur mamman skulle ha föredragit att det var Tove som dog.

Och i skolan är Tove mobbad, av Drottningarna. Det är skolans tuffa tjejer. De puttar ner henne i en källarlokal och det är grov mobbning som ingen vuxen riktigt ser, även fast majjen Anders har sina aningar.

Tove har ont i magen, det skär in i Solar Plexus, därav bokens titel. Hon vill bara överleva dag för dag.

Vid ett tillfälle, då hon hamnat i källaren, träffar hon Taz, Anastacia, som går i en parallellklass. Hon förstår hur allt ligger till, och bjuder in Tove i hennes gäng. Det är härligt att läsa om hur Tove äntligen får några vettiga kompisar. Hon blir starkare, gladare och t o m lite förälskad…

Hon får av de nya vännerna veta att Maja kanske inte vara så där underbar alltid, som Tove har trott. Maja har mobbat en tjej så grovt att den tjejen valde att byta klass. Vet mamma om detta? Tove vill berätta, hon vill smutsa ner Maja lite, så att mamman förstår att Tove också finns! Men mamman avvisar Tove, säger i princip att hon inte vill ha med Tove att göra mer. Oj! Det gör ont. Tove tar mammans sömntabletter och sköljer ner. När hon vill ropa på hjälp är hon redan avdomnad och det kommer ingen röst ur munnen…

Utdrag ur boken:
Inte svära Tove, inte ens tänka fula ord, Tove duktig gumma, Tove inte sjuk, Tove inte ledsen, mamma så känslig, Tove stor flicka. Duktig gumma. Duktig gumma.

Medelbetyg: 4 (1 röster)