Världens mått

I slutet av 1700-talet börjar två unga tyska män mäta världen. Den ene, Alexander von Humboldt, kämpar sig igenom urskog och stäpper, seglar på Orinocofloden, experimenterar med gifter på sig själv, räknar lössen på infödingarnas huvuden, bestiger vulkaner, möter havsmonster och kannibaler. Den andre, matematikern och astronomen Carl Friedrich Gauss, som inte kan leva utan kvinnor men som ändå springer upp ur sängen på sin bröllopsnatt för att skriva ner en formel - han bevisar i sitt hemvana Göttingen att rummet kröker sig. 1828, när de har blivit gamla och berömda och kanske lite tokiga, möts de i Berlin. Knappt har Gauss klivit ur sin droska förrän de är indragna i Tysklands politiska virrvarr efter Napoleons fall.

Världens mått har blivit en internationell sensation. Romanen har legat på tyska bestsellerlistor i långt över ett år - och länge som nummer ett, före JK Rowling och Dan Brown. Det är en underhållande, klok och flödande berättad roman, rik på anekdoter och humor.


"Allt berättas med ett medryckande driv och en kärnfull slagfärdighet i de många obetalbara (och påhittade) anekdoterna. Och vad som skulle kunna slå över i ett slags schematisk biografi med barnsliga infall håller med hjälp av sin stilistiska elegans och genomarbetade intrig kursen mot vad som snarare kan beskrivas som ett slags gestaltad vetenskapshistoria betraktad genom narrspegeln.
Det är alltså bara att falla till föga för denna oemotståndligt spirituella parabel om hur människan utforskar och mäter universum och jordens uppbyggnad under det att själva livet förblir lika outgrundligt och ofullständigt som det alltid har varit."
SvD.se 2007-10-05

"Det är en historisk roman men inte så som vi lärt känna genren. Kehlmann skriver med pennan doppad i humor och ironi, i korta satser och med roande turneringar. Mellan forskningsresultat och kända biografiska fakta tar han sig författarens rätt att kitta igen sprickorna med fiktion, för att skapa en flödande berättelse och driva den framåt. Till skillnad från sina huvudpersoner, som avskydde det narrativa, älskar han att berätta en historia, och han gör det med en ton som klingar av Updike, Nabokov och latinamerikanerna. Det är storslaget."
Sydsvenskan.se 2007-10-05

"Daniel Kehlmann skriver som en gud/---/ Läs den!"
Eva Beckman, Kulturnyheterna

Medelbetyg: 3,25 (8 röster)