Hugh Milne har i nästan tio år ingått i den närmaste krets av lärjungar kring Bhagwan, först som bl a hans livvakt, sedan med mer avlägsna jobb. I den här boken beskriver han ganska rakt upp och ner hur han har haft det. Hans syn på Bhagwan ändras från mycket positiv i början av boken till rätt negativ i bokens slut. För mig som under några år har befunnit mig i den yttre kretsen av Bhagwans lärjungar är det chockande läsning. Det känns overkligt trots att författaren låter uppriktig - vilket naturligtvis inte behöver betyda att allt han skriver är sant. Trots det negativa väcker boken också en längtan tillbaka till en tid som för alltid har gått, en tid då jag och många med mig trodde att vi skulle ändra världen till en mycket bättre plats att leva på.

Boken har skrivits något år efter det att Huge Milne lämnade "rörelsen" och den skulle ha vunnit på att få mogna lite längre. Mot slutet är det väldigt svart-vit tänkande. Även språket är inte upplyftande, men boken är snabbläst och jag hann med den under en kall och regnig helg.

Betyg 3