Lektorn

Lektor Uno Thörner lever ensam med sonen Rolf som snart ska ta studenten. Förhållandet mellan fadern och sonen präglas av ett tilltagande främlingsskap. Hur ska de kunna mötas? Bör de mötas? Eller är kanske ett tillbakadragande för den andres självständighet den enda möjliga vägen till försoning? Och bekännelsen av en livslögn...

Utdrag ur boken:
"Man utelämnar sitt nakna, blödande ansikte och skänker allt man äger år en annan människa. Förlorad är man, om denna människa inte anar vad hon fått i sina händer och inte mottar ens gåva med oändlig varsamhet. Förlorad är man, ty efter detta kan man aldrig dölja sig på nytt. Någon har sett mig - och fått möjligheter utan gräns att göra mig illa. Men gränslöst lycklig är man, om denna andra människa förstår vad hon får och tar emot gåvan som om minsta ovarsamhet kunde skada den. Då vill man aldrig återvända. Då vill man aldrig dölja sitt ansikte. Man lever i en värld av främlingar, men man är inte ensam. Någon har sett mig och kan göra mig oändligt gott."

Medelbetyg: