Tora Feuk (1890-1971) har jag läst en bok av tidigare, även den i östgötamiljöer - kolmårdsskogarna är ständigt närvarande. Annars är det en författare få av oss vet så mycket om. Detta är tydligen debutboken.
Romanen är i tre delar, första känns som en hel roman - om är något ofullständig, och man saknar Torvi i resten av boken. Andra delen saknar länge en bärande handling. Det är mer episoder med original. Folk heter Fjär-Eva och Kvast-Inga och en som heter lill-Johann - han äter stekta skator och dör på ett nästan galghumoristiskt sätt...
Korv-Elna glömmer man inte heller, det är hon som binder ihop hela boken.
Tredje delen är mer bara sorg, det är som helhet en väldigt tragisk bok. Jag gillar den dock, bitvis rolig att läsa. Snygga naturskildringar, speciellt när räven är med.

Betyg 3