Pendlar mellan en 2:a och en 5:a för mig. Liksom många andra böcker så är början bättre än resten. De första fem timmarna riktigt sträcklyssnade jag och tyckte boken omgav en spännande psykologisk krypande atmosfär och tänkte verkligen, att äntligen: Äntligen, en spännande thriller precis i min smak. Men efter fem timmar händer något, jag upplever att den blir mer "pratig" och jag börjar till och från att reta mig på Sara som jag börjar uppleva som naiv och korkad. De närmaste fem timmarna var faktiskt ganska tråkiga, och hade jag läst den för hand hade jag nog lagt av. Men med den mycket professionella My Holmsten som uppläsare så klarade jag av att fortsätta lyssna. Det blev lite bättre sedan, men slutet var faktiskt en rejäl besvikelse för mig. Jag önskade mig betydligt mer spänning och mindre av Saras egna tankar och polisens pladder.
Den är absolut inte dålig på något sätt, men jag hade hoppats på en bok lite mer än den typiska skandinaviska dussindeckaren.
Egentligen tycker jag boken mer passar inom genren: relationsroman med vissa spänningsmoment.
En välskriven norsk debutdeckare som utlovar mycket i början, men som tyvärr tappar rejält i mitten av boken.
Slutbetyg, en svag 3:a!

Betyg 3