bokrecensioner boktips     
Hem | Sök böcker | Lägg till ny bok | Topplistor | Länkar | Kontakta oss | Bli medlem |
  Logga in

Liknande böcker:
Furste av Norden Krist..
 E. Petersson
Den tyske officerens h..
 E. Hahn Beer
En skruv lös
 V. Hagnell
Liv, död och hjärnkiru..
 H. Marsh
Raul Wallenberg i Buda..
 P. Levine
Carl XVI Gustaf den no..
 T. Sjöberg
Ett liv i tidens hav
 R. Almgren
Vägen till Frostmofjället
 H. Sjödin
Hitler En Biografi
 J. Fest
Dödsbringaren
 R. Höss

Välj Genre
Roman
Historisk Roman
Deckare
Thriller
Fantasy
Science-Fiction
Ungdomsbok
Biografi
Fakta
Klassiker






     

Agneta Horn: ett liv i trettioåriga krigets skugga

 
Författare: Karin Milles
Genre: Biografi
Ämnesord: historia
Utgivningsår: 2015
ISBN: 9789113061962
 

Direktlänk till boken hos Bokus

CDON.COM

Begagnade:
Köp begagnad på bokbörsen
Köp på tradera


Agneta Horns (1629-72) liv var händelserikt, dramatiskt och stundtals outhärdligt tragiskt. Dessutom levde hon som dotterdotter till Axel Oxenstierna mitt i händelsernas centrum. Både hennes far och make var fältherrar i det trettioåriga kriget, och hon var med dem i fält. Hennes självbiografi är skriven med stark och väl uttryckt ilska, och hon skräder inte orden när hon skriver om personer hon ogillar.

Språkforskaren Karin Milles har bearbetat, satt in biografin i sitt sammanhang och levandegör texten för den moderna läsaren.

Medelbetyg: 2,33 (3 röster)

  » Skriv egen recension «
Betygsätt:
Mellansdagsrea hos adlibris upp till 70% rabatt!

Bli medlem få boktips baserat på dina betyg.
Bok recensioner av Agneta Horn: ett liv i trettioåriga krigets skugga :


okidoki 2015-06-28 14:50
En rejäl besvikelse. Milles tar större plats än Agneta Horn. Hennes självbiografi är skriven 1651-1654. Sen vet man inte mycket mer om hennes liv. Vad minns man och vill minnas om sin barndom , mer än 20 år senare? Milles verkar godtrogen.
Betyg 2

Tintin 2016-03-13 18:50
Ett dåligt försök till en biografi över fältmarskalk Gustaf Horns dotter Agneta Horn. Agneta blir moderlös vid två års ålder och tas om hand av släktingar. Där blir hon plågad, pryglad och hårt prövad. Nej, Agneta Horn hade det inte lätt. Vid 19-års ålder gifter hon sig med överste Lars Kruus en man som hon själv valt ut.

Betyg 2

mammene 2017-09-10 10:34
Agneta Horn, ett liv i trettioåriga krigets skugga Karin Milles, Norstedts 2015

Beskrifning öfwer min älända och myket wederwärtiga wandringestidh.

Agneta Horn levde i mitten av 1600-talet, om hon inte tagit beslutet att skriva ner sitt dramatiska liv och att eftervärlden inte hittat den skulle hon bara varit en människa i mängden, som glömts bort. Nu hände det sig så att historikern Ellen Fries i slutet på 1800- talet hittade det gulnande och trasiga handskrivna manuskriptet i en vrå på Uppsala universitetsbibliotek.

Karin Milles, som är författare till denna biografi kom i kontakt med Agneta Horns självbiografi när hon läste språkhistoria och blev fascinerad över att möta en verklig människa i språkhistorien. Ur språkhistoriska skäl är Agnetas skrivande en bra källa eftersom hon var kvinna och troddes använda mer talspråk än de manliga skribenterna. Det kan också antas att man får en bättre bild av språket som det talades i Sverige på 1600-talet och en annan bild av maktens centrum, för som kvinna var hon tvungen att lyda först och främst sin far, sedan sina äldre släktingar och när hon blev gift, sin man. Men Agneta hade en egen mycket stark vilja skulle det visa sig.

En dag satte sig Karin Milles på Uppsala universitetsbibliotek med originalet av Agnetas skrift och började läsa. Stavningen, och att stilen var så liten var en utmaning för Karin, men intresset för Agnetas liv höll, det känns som Karin levde sig in i Agneta. Så blev det till slut en bok där författaren blandat episoder ur Agnetas liv med egna spekulationer och i vissa delar återges Horns egna ord, så är man intresserad av språk så är detta en källa. Agneta Horn skriver t.ex. ”anno 1629 den 18 Agusti och om en månddagsmårgan klåkan 7 är jagh, Agneta horn gustafdåter, födh hit til däna onda och för migh myket mödosama och bedröfweliga wärden uti staden riga, mig siälf til al som största sårgh och wedwewärtighet”, Ni kan tänka att stavningsprogrammet protesterar.

För ska man tro Agneta på hennes ord så hade hon det inte lätt. Hon och hennes bror Axel blev moderslösa när Agneta var två år, det var inte ovanligt att hela familjen följde med när fäderna drog ut i krig, ett sätt att vara tillsammans. Men det var inte bara kriget som härjade, sjukdomar spred sig som löpeldar och Agnetas mor Christina Oxenstierna blev ett av offren som pesten tog. Fadern Gustav hade fullt upp med kriget så han kunde inte ta hand om barnen.. Innan Christina dog hade hon tagit löfte av pigan Ingrid att ta hand om barnen, det skulle visa sig att det löftet höll hon dåligt. Som Agneta skriver blev de illa behandlade, det innebar t.ex. att de lämnades utan tillsyn och fick dåligt med mat och blev undernärda. Jag kan känna lite tveksamhet här, kan man verkligen komma ihåg så många detaljer från det man är två år. Det är klart att det kan ha framkommit uppgifter på annat vis som författaren tror, att någon har sett och rapporterat. För till slut var det självaste drottningen Maria Eleonora som handlade, inte personligen utan genom en tjänarinna och barnen blev förflyttade till släktingar, men var då i så dåligt skick att de inte trodde de skulle överleva, Agneta återhämtade sig , men inte den lille Axel som dog två år gammal av svält och köld.

Gustaf Horns bror Klas och hans fru Ebba blev de som först tog hand om de små, men enligt Agneta skulle Ebba bli hennes nya plågoande och det skulle förhålla sig så livet ut, varför tog då fru Ebba hand om henne när hon bevisligen inte tyckte om barn och i synnerhet inte Agneta, det är svårt att förstå. Men som författaren förklarar så var det så att en kvinnas främsta dygd var att ansvara för hemmet, för barnen, för släkten och genom att ta hand om sin svågers barn uppfyllde hon sin av Gud givna roll som kvinna. Det enda ställe Agneta kände sig hemma på och fick kärlek var hos morfar Axel Oxenstierna och mormor Anna Bååt på Tidö, även hos morfar Axels syster Elsa trivdes Agneta, men tydligen var det hela tiden en kamp om vem som skulle ta hand om flickan och tidvis fick Agneta lov att bo hos den fruktade fru Ebba.

Det har spekulerats om varför och när Agneta Horn skrev sin självbiografi, var det av hämndlystnad eller ett sätt att klara av sina sorger, varför har Agneta rivit ut ett blad som handlar om sitt bröllop? När skriver man helst, är det när man är lycklig eller olycklig, kanske det är det senare, ett sätt att ta sig igenom svårigheter. Senare i livet hamnade hon i en arvstvist, kunde det vara ett sätt att försvara sig. Det kan även vara så att när livet lugnade ner sig och hon till slut fann kärlek och fick lite lugn började tänka tillbaka och ville dokumentera och kanske göra ett avslut. Men hur kan man minnas så mycket så långt tillbaka är en annan fråga, kanske har hon tagit hjälp av de släktböcker som var vanligt i finare familjer att föra, svårare tycker jag det är att förstå att hon minns så mycket från barndomen, men någon kan ha berättat. Om det är sanningar eller inte kan vi nog aldrig riktigt få reda på men vissa saker går att bevisa genom brev, för på den tiden korresponderade man genom brev, hur blir det för oss i vår tid? Den hisnande känslan att med egna händer öppna ett gulnat dokument med sirlig stil kan något slå det?

Den som vill uppleva det kan läsa originalet som finns på Uppsalas universitetsbibliotek Carolina Rediviva.
Betyg 3

Skriv egen bokrecension till Agneta Horn: ett liv i trettioåriga krigets skugga









 


Köp boken som film på cdon: