Herbert Tingstens sista dagar är en lätt dramatiserad biografi över den man som satte stora delar av agendan under 1950-talet. Som chefredaktör för Dagens Nyheter var han en centralfigur i all politisk debatt under drygt tio år.

I boken framstår Tingsten som en reflekterande men oförsonlig debattör, och listan på personer som han råkar i konflikt med blir till slut längre än vad som är nyttigt. Jan Myrdal, Olof Lagercrantz m fl går från att varit vänner till att vara svurna fiender, så till den milda grad att vid företrädarens död 1973 skriver Lagercrantz en dödsruna som inte kan beskrivas som annat än kränkande.

Vad som är det bestående minnet av boken är dessa intellektuellas brist på personligt mod och den egenkärlek och det förakt för andra människor som är deras främsta egenskaper. Fegheten och bristen på kamratlighet är direkt kväljande av och till. Förbannade pennfäktare!

Betyg 4