Silverskogen sydväst om månen

Silverskogen sydväst om månen ger något av det yppersta av Hedenvind-Erikssons berättarkonst. Här skildrar han den dramatiska övergången från "gråtiden" - fattigdomens och eländets tid - till "trävarutiden" - rikedomens och överflödets korta glanstid, då fattiga skogsbönder upptäckte att skogen deras var värd stora slantar. Det var upptakten till "baggböleriet" den stora utplundringen av norrlandsskogarna, som inleddes för ungefär jämt ett sekel senan.
Drastiskt, humoristiskt och flödande av ingivelser skildrar han mötet mellan den nya tiden och den gamla och de omvälvningar som detta förde med sig.

Gustav Hedenvind Eriksson, 1880-1967, tillhörde den svenska arbetardiktningens pionjärer och han har erövrat en position som en levande klassiteker i vår samtidslitteratur. I stora och mustiga romaner och berättelser har han skildrat rallares och skogsarbetares strävsamma liv och han har skurit breda remsor ur sin egen minnesväv, ty han har prövat på många yrken och professioner innan han slog sig ner som författare.

Utdrag ur boken:
Saktmodig hade endast en och en halv tand i munnen, men slängde likväl i sig maten snabbt som en hungrig knekt. Bråttom hade bara en tand, men blev inte Saktmodig efter. En sådan underlägsenhet skulle han inte överlevat.

Medelbetyg: 3 (1 röster)